fbpx
3 mars, 2021 | Martina Saar | Diskriminering, Jämställdhet, Likabehandling

Vem tar vabben?

Sverige har inte jämställda löner. Fortfarande är kvinnors löner i genomsnitt 9,9 procent lägre än männens. Omräknat i tid jobbar kvinnor gratis efter klockan 16:12* varje dag. Detta är inget nytt. Vi vet att kvinnor har lägre lön än män.

Vi vet att det finns en värdediskriminering av kvinnors arbete och att kvinnodominerade branscher dessutom har sämre arbetsmiljö. Vi vet också att kvinnor i snitt lägger nästan dubbelt så mycket tid på det obetalda hushållsarbetet än män, har större uttag av vård av barn (vab) och jobbar i större utsträckning deltid. Samtidigt som män tenderar att jobba mer efter familjebildning.**

Varför är det så här? Traditionen att kvinnor bör ta hand om barn och hushållsarbetet lever kvar än idag. Det handlar om förväntningar. Visst gjorde välfärdsstatens utbyggande under 1970-talet det lättare för kvinnor att förvärvsarbeta även när de fick barn. Några av de viktigaste reformerna var utbyggnaden av offentligfinansierad barnomsorg, inkomstbaserad föräldraförsäkring, rätten att behålla arbetet efter föräldraledighet samt att sambeskattningen inom ett hushåll avskaffades. Kvinnor skulle helt enkelt inte bli bestraffade i arbetslivet för att de fick barn eller behöva vara beroende av någon annans förvärvsinkomst.

Problemet med reformerna och hur vi organiserar kvinnors arbetsliv är att vi inte har inkluderat männen i sammanhanget. Det var förstås utmärkt att kvinnors möjlighet till förvärvsarbete förbättrades. Men det är uppenbart att vi glömt väsentliga delar för att nå fram till ett jämställt arbetsliv.

Mäns uttag av föräldraledighet ökar och de öronmärkta ”pappamånderna” har haft en avgörande betydelse. Men det går långsamt. Kvinnor tar fortfarande ut 70 procent av föräldraledigheten (2019). Fördelningen av föräldraledigheten är jämnare i samkönade parrelationer, där det är vanligare att dela på den.

Att ta hand om sjuka barn

Efter föräldraledighet kommer en tid som brukar innebära oplanerad korttidsfrånvaro. Det brukar kort sagt innebära att någon förälder behöver vara hemma och ta hand om sjuka barn. Det är självklart och nödvändigt. Dock är det inte helt oproblematiskt vem det är som tar majoriteten av alla vab-dagar, för det får för konsekvens för personens karriär och löneutveckling.

Fördelningen av antalet vab-dagar mellan kvinnor och män har sett rätt lika ut sen lagens införande 1974. Då var fördelningen 60 procent kvinnor och 40 procent män. 2019 var det 61 procent kvinnor och 39 procent män. Det som har hänt under de här snart 50 åren är att vi nu tar ut fler vab-dagar än 1974. Fördelningen 40-60 kan tyckas vara hyfsade siffror men vad motsvarar det egentligen i kvantitativa siffror? 2019 togs det ut 6,6 miljoner vab-dagar. Det motsvarar drygt 4 miljoner dagar för kvinnor och drygt 2,6 miljoner dagar för män. Det blir en anmärkningsvärd skillnad när vi räknar i siffror istället för i procent. 2020 slog siffrorna i taket på drygt 8 miljoner uttagna vab-dagar. Fördelningen i procent fortsätter dock att ligga på samma nivå. Men i siffror pratar vi om drygt 5 miljoner dagar för kvinnor och knappt 3,3 miljoner dagar för män. Det rör sig om många dagar och den skeva fördelningen för konsekvenser. Både för den enskilda kvinnan och för kvinnor som kollektiv. Det skapar olika förväntningar på män och kvinnor och vilket ansvar de förväntas ta för barn. Det påverkar relationen till arbetsplatsen och arbetsmarknaden.

Det finns en tendens att den som arbetar deltid (dvs oftast kvinnan, i ett heteroförhållande), också är den som vabbar. Trots att den personen redan från början har en lägre arbetsinkomst och att den dessutom sänks ytterligare då personen vabbar eller är sjuk. Även om det tillfälliga föräldrapenningtillägget och sjukpenningen är pensionsgrundande, blir den totala månadsinkomsten lägre. Får familjen fler barn och det pågår under en längre tid får det stor inverkan på vad personen sedan får i pension. Det troliga är att det också påverkar individens möjligheter till kompetens- och löneutveckling. Vilket engagemang du visar för jobbet är viktigt för framtida möjligheter. En person som är borta mycket får svårare att hävda sig på arbetsmarknaden.

Ett exempel på detta är IFAU rapport som menar att den oförutsedda frånvaron påverkar kvinnors möjlighet negativt till att få nyckelpositioner och unika jobb, efter familjebildning. Mönstret ser annorlunda ut för män. Att vara pappa är inget karriärhinder. Det är klart att karriär inte är allt, men det har inverkan på vår löneutveckling. Dessutom tenderar dessa positioner att ge generellt högre lön och tryggare arbetsvillkor. Så visst har karriärmöjligheter betydelse.

Arbetsgivaren har ett ansvar

För att komma tillrätta med detta behövs ett mer jämställt uttag av vab-dagar. Genom att organisera arbetet så att oförutsedd frånvaro inte påverkar organisationen i lika hög grad kan arbetsgivare bidra till att underlätta situationen för föräldrar som yrkesarbetar. Exempelvis genom att arbeta teambaserat eller horisontellt mellan kollegor. Det står i diskrimineringslagen att arbetsgivare ska underlätta för medarbetare att förena arbete med föräldraskap. I föräldraskapet ingår att ta hand om sjuka barn. Frågan behöver med andra ord komma upp på köksbordet likväl som på arbetsbordet. Dags att även ta in männen i ekvationen om att förena föräldraskap och arbete.

 

Om du vill få koll på vabbandet i din familj, så har Försäkringskassan tagit fram en så kallade vab-kalender. Kalendern ger dig möjlighet att få en överblick hur ni göra hemma, oavsett familjekonstellation och hur många som kan vabba i just er familj. Fördelningen kanske inte är som ni trott.

* https://www.aftonbladet.se/debatt/a/VqGmKJ/efter-1612-far-ni-ingen-lon-kvinnor
** Statistiska Centralbyrån, På tal om kvinnor och män – Lathund om jämställdhet 2020

Martina Saar

Utredare på fackförbundet ST inom arbetsmiljö och...

Mer från samma skribent

2021-05-07 | Martina Saar | Jämställdhet

Vi vet att kvinnor drabbas av ojämställda livsinkomster vilket beror på en rad olika faktorer under livet, som till exempel deltidsarbete, könssegregerad arbetsmarknad, fördelningen av det obetalda hemarbetet med mera. Vi vet också att det förekommer...

2021-04-12 | Martina Saar | Arbetsmiljö

I höstats publicerade min kollega Björn Hallberg och jag, rapporten Jobba hemifrån – är hemarbete här för att stanna?. Det arbetet satte vi igång med för nästan ett år sen. Inte trodde vi då att vi ett år senare fortfarande skulle jobba hemifrån...

2021-03-03 | Martina Saar | Diskriminering, Jämställdhet, Likabehandling

Vi vet att det finns en värdediskriminering av kvinnors arbete och att kvinnodominerade branscher dessutom har sämre arbetsmiljö. Vi vet också att kvinnor i snitt lägger nästan dubbelt så mycket tid på det obetalda hushållsarbetet än män, har större...