fbpx
5 juli, 2019 | Magnus Runsten | Internationellt

Vad hände när International Labour Organization fyllde 100 år?

I år fyllde ILO 100 år vilket uppmärksammades under den årliga arbetskonferensen ILC (International Labour Conference) som avslutades förra veckan. I år deltog ovanligt många världsledare och representanter från 178 länders regeringar, fackförbud och arbetsgivare.

Några av de världsledare som deltog var Tysklands ledare Angela Merkel, Frankrikes Emmanuel Macron, Storbritanniens Theresa May och FNs Generalsekretare António Guterres. Men huvudrollen i dramat spelades av de delegater som sent in på kvällar och nätter förhandlade fram beslut som kommer att påverka många miljoner människors arbetsförhållanden runtom i världen.

 

Vad är ILO?

ILO är ett sjävständigt organ inom FN och har en unik särprägel eftersom både regeringar och arbetsmarknadens parter är representade i beslutsfattandet. Trepartismen, alltså att regeringar, fackförbund och arbetsgivare gemensamt sätter agendan gör organisationen världsunik. Upplägget ger ILO en stor legitimitet som gör att organisationen kan sammanföra olika parters perspektiv och bidra till internationella överenskommelser för att fler ska omfattas av ett anständigt arbetsliv. Organisationens mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor som en förutsättning för fred mellan och inom nationerna. Ett viktigt område för ILO är att motverka barnarbete, människohandel och exploatering av människor i arbetslivet. Första konventionen var om 8 timmars arbetsdag som norm och därefter har 190 konventioner antagits.

 

Blicken mot framtiden?

En ambition med 100-årsfirandet var att höja blicken mot framtidens utmaningar och en väg fram som ger fler människor ett anständigt arbetsliv i vår snabbförenderliga värld. För att lyckas med detta tillsatte ILO år 2017 en Global Framtidskommission (se tidigare inlägg om det här) beståendes av 27 ledande företrädare för näringslivet, fackliga rörelsen, tankesmedjor, regeringar och ideella sektorn. Sveriges statsminister Stefan Löfvén och Sydafrikas President Cyril Ramaphosa fick ansvaret att leda arbetet med att ta fram en framtidsrapport: Work for a brighter future. Den låg till grund för arbetet med att anta en framtidsdeklaration som pekar ut såväl problem som möjliga lösningar.

 

Ett arbetsliv fritt från våld och trakasserier?

#MeToo rörelsen som tog fart i slutet av 2017 satte fokus på de globala omfattande problemen med trakasserier i arbetslivet. Året efter det påbörjade ILO arbetet med att ta fram en ny global standard för att bekämpa hot och våld i arbetslivet. Arbetet slutfördes vid årets ILO konferens i form av en ny konvention om våld och trakasserier i arbetslivet. Jag återkommer den till i ett senare inlägg.

 

Fortsättning följer

Att de 178 närvarande länderna lyckades anta såväl en framtidsdeklaration och en ny konvention gjorde årets ILC till en historisk händelse. Om du vill veta mer om ILOs arbete med att forma regler och normer i arbetslivet och om de beslut som togs under Arbetskonferensen (ILC) så kommer fler uppdateringar om det här på ST-bloggen inom kort.

 

Mer från samma skribent

2019-07-25 | Magnus Runsten | Internationellt

Trots motstridiga uppfattningar av fackförbund, arbetsgivare och regeringar från hela världen lyckades parterna enas om två historiska dokument om framtidens arbetsliv, en konvention mot våld och trakasserier i arbetslivet och...

2019-07-11 | Magnus Runsten | Internationellt

Varför en ny konvention? Många länder saknar eller har brister i lagstiftningen gällande våld och trakasserier i arbetslivet. Problemet är globalt. En majoritet av världens befolkning jobbar informellt och står utan skydd från arbetsrättsliga lagar men...

2019-07-05 | Magnus Runsten | Internationellt

Några av de världsledare som deltog var Tysklands ledare Angela Merkel, Frankrikes Emmanuel Macron, Storbritanniens Theresa May och FNs Generalsekretare António Guterres. Men huvudrollen i dramat spelades av de delegater som sent in på kvällar och...