fbpx
11 maj, 2020 | Inger Ehn Knobblock | Universitet och högskolor

Utbildning är grunden när samhället ställer om

Rubriken är hämtad från en debattartikel som ministern för högre utbildning och forskning, Matilda Ernkrans, skrev i början av maj. Hennes påstående är ingen överdrift om man tänker på alla de uppdrag som de senaste veckorna lagts på landets universitet och högskolor.

Förutom den ordinarie verksamheten, att utbilda 300 000 studenter och 18 000 forskarstuderande samt att bedriva avancerad forskning, ska universitet och högskolor dessutom:

  • Utbilda fler inom bristyrken och ge fler möjlighet att komma trygga ur krisen.
  • Bistå vården med analys av tester och andra insatser.
  • Arbeta aktivt med att erbjuda möjligheter till livslångt lärande.
  • Utveckla och intensifiera sitt arbete med tillgodoräknande av tidigare utbildning eller yrkeserfarenhet.
  • Förbereda undervisning för 6 000 nya platser på sommarkurser.

Det råder sålunda högkonjunktur inom universitetsvärlden. Men det innebär också att kraven och förväntningarna är stora. Redan i mars ställdes universitetslärarna inför avsevärda utmaningar. Landets studenter skulle läsa in sina studier på distans. Lärarna blev tvungna att arbeta om de redan planerade utbildningsmomenten till digitala kurser.

För många innebar det ett omfattande extra arbete och lärosätenas digitala infrastruktur sattes på svåra prov. Även de anställas hemmiljö påverkades. Långt ifrån alla har bostäder med utrymme för hemkontor eller med perfekta nätverk. På sikt lär den här frågan bli en angelägenhet för såväl arbetsgivarna som för de fackliga organisationerna.

Studenterna har också drabbats. SFS (Sveriges Förenade Studenter) har en lång lista över problem som de tvingas hantera. Bland annat nämns att inte alla har tillgång till dator, internet eller studieplats. Då uppstår det problem om campus är stängt.

Det är förstås bra att staten satsar på utbildning – särskilt i kristider för att motverka arbetslöshet och kompetensbrist i efterfrågade yrken. Utbildning är avgörande för att Sverige ska komma ut någorlunda oskadat på andra sidan pandemin.

Men universiteten får inte utvecklas till enbart ett arbetsmarknadspolitiskt instrument för att tillfredsställa politikers önskemål. Fundamentet i det svenska högskolesystemet står på vetenskaplig grund.

Denna grund är nödvändig för en framstående forskning och forskarutbildning. Därför är det välkommet att Utbildningsdepartementet nu vill förstärka den akademiska friheten. Minister Ernkrans säger:

Akademisk frihet är en förutsättning för att universitet och högskolor ska kunna uppfylla sitt samhällsuppdrag. Lärosätena ska kunna vara en självständig och kritiskt reflekterande kraft i samhället.

Så håll fast vid lärosätenas självständighet och se till att universitetslärarna ges möjlighet att fortsätta forska – på så vis säkras en undervisning som baseras på vetenskap. Allt detta sammantaget behöver Sverige för att kunna utbilda kritiskt tänkande och kreativa studenter.

Mer från samma skribent

2021-11-22 | Inger Ehn Knobblock | Arbetsmiljö

Just nu pågår det diskussioner på arbetsplatserna runt om i landet om hur många dagar en får jobba på distans. I alla fall på de platser där anställda under pandemin kunnat utföra sitt arbete just på distans. Det verkar som om samtalet främst handlar om...

2021-10-01 | Inger Ehn Knobblock | Jämställdhet

Högskolesektorn sticker ut i jämförelse med övriga sektorer på arbetsmarknaden; hälften av de som forskar uppger att det finns svårigheter att kombinera arbete med föräldraskap. Motsvarande uppgift för övriga arbetsmarknaden är knappa 20 procent...

2021-09-10 | Inger Ehn Knobblock | Ledarskap

Nyligen presenterade den fackliga centralorganisationen TCO en undersökning om chefernas farhågor i samband med distansarbete – Distansrevolutionen Så påverkar förändringen arbetsliv och livspussel.  Cheferna ger uttryck för att många avgörande...