fbpx
11 maj, 2020 | Inger Ehn Knobblock | Universitet och högskolor

Utbildning är grunden när samhället ställer om

Rubriken är hämtad från en debattartikel som ministern för högre utbildning och forskning, Matilda Ernkrans, skrev i början av maj. Hennes påstående är ingen överdrift om man tänker på alla de uppdrag som de senaste veckorna lagts på landets universitet och högskolor.

Förutom den ordinarie verksamheten, att utbilda 300 000 studenter och 18 000 forskarstuderande samt att bedriva avancerad forskning, ska universitet och högskolor dessutom:

  • Utbilda fler inom bristyrken och ge fler möjlighet att komma trygga ur krisen.
  • Bistå vården med analys av tester och andra insatser.
  • Arbeta aktivt med att erbjuda möjligheter till livslångt lärande.
  • Utveckla och intensifiera sitt arbete med tillgodoräknande av tidigare utbildning eller yrkeserfarenhet.
  • Förbereda undervisning för 6 000 nya platser på sommarkurser.

Det råder sålunda högkonjunktur inom universitetsvärlden. Men det innebär också att kraven och förväntningarna är stora. Redan i mars ställdes universitetslärarna inför avsevärda utmaningar. Landets studenter skulle läsa in sina studier på distans. Lärarna blev tvungna att arbeta om de redan planerade utbildningsmomenten till digitala kurser.

För många innebar det ett omfattande extra arbete och lärosätenas digitala infrastruktur sattes på svåra prov. Även de anställas hemmiljö påverkades. Långt ifrån alla har bostäder med utrymme för hemkontor eller med perfekta nätverk. På sikt lär den här frågan bli en angelägenhet för såväl arbetsgivarna som för de fackliga organisationerna.

Studenterna har också drabbats. SFS (Sveriges Förenade Studenter) har en lång lista över problem som de tvingas hantera. Bland annat nämns att inte alla har tillgång till dator, internet eller studieplats. Då uppstår det problem om campus är stängt.

Det är förstås bra att staten satsar på utbildning – särskilt i kristider för att motverka arbetslöshet och kompetensbrist i efterfrågade yrken. Utbildning är avgörande för att Sverige ska komma ut någorlunda oskadat på andra sidan pandemin.

Men universiteten får inte utvecklas till enbart ett arbetsmarknadspolitiskt instrument för att tillfredsställa politikers önskemål. Fundamentet i det svenska högskolesystemet står på vetenskaplig grund.

Denna grund är nödvändig för en framstående forskning och forskarutbildning. Därför är det välkommet att Utbildningsdepartementet nu vill förstärka den akademiska friheten. Minister Ernkrans säger:

Akademisk frihet är en förutsättning för att universitet och högskolor ska kunna uppfylla sitt samhällsuppdrag. Lärosätena ska kunna vara en självständig och kritiskt reflekterande kraft i samhället.

Så håll fast vid lärosätenas självständighet och se till att universitetslärarna ges möjlighet att fortsätta forska – på så vis säkras en undervisning som baseras på vetenskap. Allt detta sammantaget behöver Sverige för att kunna utbilda kritiskt tänkande och kreativa studenter.

Inger Ehn Knobblock

Inger Ehn Knobblock har doktorerat i ett humanistiskt ämne och arbetar nu...

Mer från samma skribent

2020-06-15 | Inger Ehn Knobblock | Arbetsmiljö

Under flera månader har nu på grund av pandemin anställda runt om i landet jobbat på distans. De har suttit framför skärmen i någon skrubb, vid köksbordet eller vid ett ergonomiskt godkänt skrivbord. Det här gäller ju förstås inte alla de som har...

2020-05-11 | Inger Ehn Knobblock | Universitet och högskolor

Förutom den ordinarie verksamheten, att utbilda 300 000 studenter och 18 000 forskarstuderande samt att bedriva avancerad forskning, ska universitet och högskolor dessutom: Utbilda fler inom bristyrken och ge fler möjlighet att komma trygga ur krisen...

2020-04-09 | Inger Ehn Knobblock | Statsförvaltning

Det är en rädsla som å ena sidan får oss att undvika ämnet helt och hållet, å andra sidan att be dessa tjänstemän om detaljerad vägledning: tala om för oss om vi kan äta lunch fyra kollegor emellan eller möta vänner över en grillbädd. Råd oss, ge oss...