fbpx
25 augusti, 2020 | Henrik Ludvigsson | Demokrati

Staten – vi eller någon annan?

Att vi har förtroende för staten; landets riksdag, regering och myndigheter, är något som får anses viktigt. Det skulle också, något tillspetsat, kunna uttryckas som att vi har förtroende för vår förmåga att utse de folkvalda, de vi utser att styra landet.

För staten, det är ju vi. Inte någon annan.

Vårt förtroende för staten har mätts sedan 2016 av Kantar Sifo och Medieakademin i Förtroendebarometern. Denna barometer mäter årligen allmänhetens förtroende för samhällsinstitutioner, massmedier, politiska partier m.m. Förtroendebarometern 2020 visar att 42 procent har mycket eller ganska stort förtroende för staten. När mätningen startade för fem år sedan var motsvarande siffra 38 procent. En utveckling i och för sig i positiv riktning men ändå värt att notera, att 58 procent, en klar majoritet, har svarat att de antingen har mycket eller ganska litet förtroende för staten eller varken stort eller litet förtroende.

Vilka är det då som inte har förtroende för staten? Förtroendebarometern ger en fingervisning om detta då den tittar på vilket förtroende sympatisörerna för respektive parti har för utvalda institutioner och hur hög partipolariseringen är. Hög partipolarisering innebär klara olikheter hos de svarande baserat på parti, frågor som tydligt delar befolkningen. Det visar sig att staten är en av de institutioner som har högst partipolarisering, tillsammans med bland annat SVT och SR. I årets barometer undersöktes förtroendet för SVT och SR och för dem har många av sympatisörerna till MP, L, S, C och V mycket eller ganska stort förtroende. Ett sådant förtroende har en del av Ms och KDs sympatisörer medan få sympatisörer till SD har stort förtroende för SVT och SR. Det är rimligt att anta att en liknande fördelning gäller även för staten då partipolariseringen är densamma som för SVT och SR. Men för säkerhets skull tittar vi på Förtroendebarometern 2019 där förtroendet mättes för bland annat riksdagen och kungahuset, och SD var där det parti med i särklass lägst andel sympatisörer med högt förtroende.

Men för de som inte har stort förtroende, är det staten i form av de folkvalda, som styr verksamheten, man inte har förtroende för? Eller är det de som arbetar på statligt uppdrag, de man vid något tillfälle möter som representanter för staten i vardagen, man inte har förtroende för? En forskningsrapport från Institutet för Framtidsstudier från 2018 ger oss en signal om svaret. Kopplat till partipolariseringen i Förtroendebarometern visar forskningsrapporten att SDs väljare har lägre tillit, jämfört med andra partiers väljare, till människor de möter för första gången och de har en stark misstro mot den nationella politiken. Det verkar alltså i viss mån handla om brist på förtroende för staten oavsett vilken del som avses.

Ett resultat från Förtroendebarometern 2020 nyanserar denna bild något. De två institutioner med störst andel respondenter som svarat att de har mycket eller ganska stort förtroende är båda statliga; Systembolaget (76 procent) och Polisen (73 procent). Dessa båda återfinns dessutom på halvan med relativ låg partipolarisering. En tolkning är att man inte direkt kopplar Systembolaget och Polisen till staten och att verksamheterna är politiskt styrda. En annan tolkning är att graden av konkretisering ökar benägenheten att svara positivt, naturligtvis under förutsättning att det rör ett område man är vänligt sinnad till.

Avsikten är inte här att peka ut en viss grupp människor för att sätta nån slags etikett på dem. Avsikten är att i förlängningen försöka nå ut och få till en dialog. Men för att kunna göra det bör vi först identifiera vilka delar av befolkningen det handlar om. Uppenbarligen finns det många i Sverige som upplever ett missnöje, inte känner sig delaktiga och betraktar sina medmänniskor med misstänksamhet. Vad grundar sig detta missnöje i? Vilka förändringar efterfrågas?

Staten blir för dessa, någon annan. Inte vi. Så kan vi ju inte ha det.

Henrik Ludvigsson

Utredare på Fackförbundet ST med fokus på bland annat arbetsmarknad,...

Mer från samma skribent

2020-08-25 | Henrik Ludvigsson | Demokrati

För staten, det är ju vi. Inte någon annan. Vårt förtroende för staten har mätts sedan 2016 av Kantar Sifo och Medieakademin i Förtroendebarometern. Denna barometer mäter årligen allmänhetens förtroende för samhällsinstitutioner, massmedier, politiska...

2020-06-08 | Henrik Ludvigsson | Demokrati

En fråga som aktualiserats i denna tid präglad av covid-19 är den om vilken politisk nivå som ansvarar för vilka områden. Innan pandemin bröt ut kunde jag ibland notera att politiker på nationell nivå i opposition debatterade på ett sådant sätt att de...