fbpx
4 december, 2020 | Henrik Ludvigsson | Arbetsmarknad

Resurser omfördelas när Arbetsförmedlingen reformeras

Är det de som står långt från arbetsmarknaden och med störst behov av arbetsmarknadsstöd som den pågående reformeringen prioriterar?

Fackförbundet ST arrangerade, tillsammans med Arena Idé, ett webbinarium torsdagen den 3 december om vem som gynnas av Arbetsförmedlingens reformering. Där, och i vår rapport ”3 förslag för en bättre reformering av Arbetsförmedlingen” som då presenterades, visade vi att den pågående förändringen av Arbetsförmedlingen innebär att en mindre andel av resurserna läggs på gruppen arbetssökanden som har svårast att få jobb.

På webbinariet medverkade bland andra Roger Mörtvik, statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet, som inte ville kännas vid vår och övrigas beskrivning utan hänvisade bland annat till budgeten för 2021 och att Arbetsförmedlingens reformering är föremål för överläggningar inom Regeringskansliet. Men är det de som står långt från arbetsmarknaden och i behov av arbetsmarknadsstöd som den pågående reformeringen prioriterar?

Pandemin och Arbetsförmedlingens minskade resurser har förvärrat situationen för de som står långt från arbetsmarknaden. Allt fler av de arbetslösa saknar en gymnasial utbildning samtidigt som en fullföljd sådan är nyckeln till arbetsmarknaden. Behovet av arbetsmarknadsstöd har ökat men myndighetens förutsättningar att tillgodose detta behov har försämrats. Antalet långtidsarbetslösa bedöms nå rekordhöga nivåer; under andra halvåret 2021 beräknas de vara fler än 200 000!

Samtidigt pågår en reformering av Arbetsförmedlingen där fristående aktörer ska ta över myndighetens uppdrag att matcha och rusta arbetssökande för de lediga jobben.

Före införandet av utvecklade matchningstjänster i den pågående reformeringen skedde den huvudsakliga förmedlingen för de som befann sig närmare arbetsmarknaden utanför Arbetsförmedlingens verksamhet. Dessa kunde relativt enkelt ordna nytt arbete på egen hand. Arbetsförmedlingens resurser gick i huvudsak till verksamma insatser, som utbildning, för de som befann sig långt från arbetsmarknaden för att de skulle kunna närma sig densamma.

Matchningstjänsterna där fristående aktörer ska rusta och matcha arbetssökande har ett ersättningssystem med det uttalade syftet att ge leverantören incitament att stödja alla arbetssökande i tjänsten, alltså även de som befinner sig närmare arbetsmarknaden. De som befinner sig allra längst från och de allra närmast arbetsmarknaden omfattas inte av matchningstjänsterna vilket ger bilden av att reformeringen utvecklat systemet för de som står medellångt från arbete.

Tidigare omfattades den del av de arbetssökande som stod långt från arbetsmarknaden av Arbetsförmedlingens verksamhet. Nu har den del som omfattas av matchning och rustning av fristående aktörer förskjutits så att även de som står relativt nära arbetsmarknaden ges stöd.

Regeringen och samarbetspartierna anslår 1 miljard kr för 2021 för att öka antalet deltagare i matchningstjänsterna som en del av reformeringen av Arbetsförmedlingen. För 2022 tillförs 1,5 miljarder kr och för 2023 2 miljarder kr. Dessa anslag kommer ingå i kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser, kostnader som i sin helhet beräknas minska från 11,7 miljarder kr för 2021 till 9,6 miljarder kr för 2023.

Så samtidigt som resurserna till insatser, som utbildning, för de långt från arbetsmarknaden minskar så ökar satsningarna på att få in fler i matchningstjänsterna, tjänster vars konstruktion utesluter de som är längst bort från arbetsmarknaden. Kompetenshöjande insatser prioriteras alltså inte, trots att gruppen arbetslösa med låg utbildningsnivå växer.

Vidare har Arbetsförmedlingen under hösten intensifierat arbetet med att öka antalet arbetssökande i matchningstjänsterna och rekryterar 430 beslutshandläggare som har till arbetsuppgift att se till att så sker.

Lokal närvaro är en viktig förutsättning för att de som är långt från arbetsmarknaden ska få det stöd de är i stort behov av. Men det ställs faktiskt inget krav på de fristående aktörerna i matchningstjänsterna om att de ska vara lokalt närvarande på den ort där de bedriver verksamhet.

Faktum kvarstår och tillgängliga uppgifter är samstämmiga och talar sitt tydliga språk; den pågående reformeringen innebär en resursförskjutning från de som befinner sig långt från arbetsmarknaden till de som står närmare densamma, och drabbar de som har svårast att få en anställning. Om detta har varit och är avsikten med reformeringen av Arbetsförmedlingen så ser den ut att lyckas i och med matchningstjänsternas utformning.

 

Henrik Ludvigsson

Utredare på Fackförbundet ST med fokus på bland annat arbetsmarknad,...

Mer från samma skribent

2021-01-07 | Henrik Ludvigsson | Arbetsmarknad, Öppenhet, Statsförvaltning

Regeringen föreslår en tillfällig lag om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av covid-19. Med stöd av lagen kan det allmänna vidta åtgärder för att bland annat motverka trängsel vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar,...

2020-12-04 | Henrik Ludvigsson | Arbetsmarknad

Fackförbundet ST arrangerade, tillsammans med Arena Idé, ett webbinarium torsdagen den 3 december om vem som gynnas av Arbetsförmedlingens reformering. Där, och i vår rapport ”3 förslag för en bättre reformering av Arbetsförmedlingen” som då...

2020-08-25 | Henrik Ludvigsson | Demokrati

För staten, det är ju vi. Inte någon annan. Vårt förtroende för staten har mätts sedan 2016 av Kantar Sifo och Medieakademin i Förtroendebarometern. Denna barometer mäter årligen allmänhetens förtroende för samhällsinstitutioner, massmedier, politiska...