fbpx
pressad i arbetsöivet
8 oktober, 2019 | Marie Martinsson | Arbetsmiljö

Prata om strukturer och inte kvinnors ohälsa

Arbetsmarknaden är på många områden väldigt könsuppdelad. Arbetsmiljöforskaren Annika Härenstam brukar dock inte hänga upp sig vid resonemang om kvinnors ohälsa.- Visst pratar vi ofta om arbetsmiljö och kvinnors ohälsa, säger Annika Härenstam som menar att det leder fel.

Arbetsmarknaden är på många områden väldigt könsuppdelad. Arbetsmiljöforskaren Annika Härenstam brukar dock inte hänga upp sig vid resonemang om kvinnors ohälsa.-  Visst pratar vi ofta om arbetsmiljö och kvinnors ohälsa, säger Annika Härenstam som menar att det leder fel. Det leder tankarna till att det är ett kvinnoproblem, men de män som jobbar inom kvinnodominerade sektorer kan också de uppleva en påfrestande arbetsmiljö. Det handlar om hur vi organiserar arbetet och om arbetsvillkor. Det är med andra ord mer relevant att prata om strukturer. Ibland hänger ohälsan ihop med att vi inte tillvara tar kompetens, inte ser och uppskattar arbetsinsatsen, brist på ställtid, packar ihop för många arbetsuppgifter, sliter på personalen som inte får en chans att känna att den gör ett bra jobb och att det uppskattas.

I ett av Härenstams forskningsprojekt visar hon hur det skiljer sig mellan manliga och kvinnodominerade verksamheter inom kommunal förvaltning, bland annat visade sig att den manligt dominerade förvaltningen hade både mindre arbetsgrupper och mer resurser.

Fler kvinnor blir sjuka och fler män drabbas av olyckor
Arbetsmiljöverkets officiella statistik visar att kvinnor i högre grad blir sjuka av sina arbeten medan män oftare drabbas av olyckor med sjukfrånvaro och dödsfall på jobbet. Fler kvinnor än män tvingas också avsluta sina arbetsliv i förtid på grund av hälsoskäl.

Kvinnor och män gör ofta olika saker på jobbet – även om de har samma yrke. Det är den viktigaste förklaringen till att kvinnor får mer ont och fler belastningsskador. De biologiska skillnaderna däremot spelar liten roll. Rapporten visar att män generellt har större variation i sina arbetsuppgifter medan kvinnorna jobbar mer repetitivt. De plockar saker med händerna och sträcker sig i obekväma arbetsställningar i upprepade serier. Männen gör de tunga, snabba lyften, kör maskinerna och använder verktygen. Även när kvinnor och män utför exakt samma arbetsuppgift kan belastningen skilja sig åt eftersom utrustningen ofta är utformad för en genomsnittlig man.

9 skäl att arbeta med ett genusperspektiv i arbetsmiljöarbetet;

Arbetsmiljöverket har tagit fram en folder med tio olika punkter om varför det är viktigt att ha genusglasögon i arbetsmiljöarbetet.
1. Sjukfrånvaron är lägre i yrken med en jämn könsfördelning.
2. Föreställningarna om vad som är lämpligt för kvinnor och män är begränsande inte bara för individens möjligheter till utveckling, utan också för företag, organisationer och samhället i stort.
3. Organisationer kan skapa en bättre arbetsmiljö om de identifierar medvetna och omedvetna föreställningar och förväntningar på hur kvinnor och män ska vara. Det kan leda till att strukturerna istället blir mer öppna för individuella variationer.
4. En jämn fördelning av kvinnor och män på en arbetsplats är ett sätt att förebygga trakasserier.
5. Arbetsplatser som är utbildade i att hantera olikheter och mångfald presterar flera gånger bättre jämfört med en homogen grupp. De verkligt nyskapande idéerna föds genom möten som präglas av olikheter och skillnader. 6. Kreativitet och effektivitet ökar med blandade arbetslag.
7. Företag med högre andel kvinnor i styrelsen redovisar bättre resultat.
8. Mångfald gynnar utvecklingen. I EU:s 2020-strategi står det att ”diskriminerande åtgärder vid anställning och i arbetet minskar de tillgängliga arbetskrafts- och kompetensresurserna och gör att samhället som helhet drabbas av långsammare ekonomisk tillväxt”

9. En undersökning som byggbranschen gjort, ”Byggbarometern” (2013), visar att de förlorar kompetent personal på grund av en ”grabbig” attityd och ett tufft arbetsklimat. Flera kvinnor lämnar branschen eftersom de känner att de motarbetas och inte ges samma karriärmöjligheter.

Se också Partsrådets seminarium från våren 2019 där professor Annika Härenstam föreläste om varför det det är mer relevant att diskutera arbetsmarknadens övergripande strukturer och organisering, än kvinnors arbetsmiljö.det är mer relevant att diskutera arbetsmarknadens övergripande strukturer och organisering, än kvinnors arbetsmiljö. https://partsradet.se/post/genus-och-halsa/

 

 

 

Marie Martinsson

Utredare med förkärlek för yoga, huskatter och damfotboll. Boende i...

Mer från samma skribent

2019-10-08 | Marie Martinsson | Arbetsmiljö

Arbetsmarknaden är på många områden väldigt könsuppdelad. Arbetsmiljöforskaren Annika Härenstam brukar dock inte hänga upp sig vid resonemang om kvinnors ohälsa.-  Visst pratar vi ofta om arbetsmiljö och kvinnors ohälsa, säger Annika Härenstam som menar...

2019-09-30 | Marie Martinsson | Arbetsmiljö

Vi börjar närma oss den mörkare årstiden med allt färre ljusa tider och det kan vara läge att kolla vilket ljus du jobbar i. Sitter vi för länge i dålig belysning så skapar det ett onödigt slitage på axlar, dålig belysning är också en starkt bidragande...

2019-09-18 | Marie Martinsson | Budget

Idag debatteras budgetpropositionen i riksdagen. Finansministern kan i år vara säker på att få igenom förslagen som är ihopsnickrade med samarbetspartierna och som bygger på 173-punktsuppgörelsen. Som en sista åtgärd slängdes det in extra pengar till...