fbpx
4 december, 2018 | Elin Moberg | Arbetsmiljö

Hur står det till med tilliten i staten?

Samtidigt som tillitsbaserad styrning blir allt viktigare i offentlig verksamhet börjar allt fler myndigheter detaljkontrollera sina medarbetares tid. Varför vill Arbetsförmedlingen och andra myndigheter att de anställda ska tidrapportera allt de gör?

Ingen som är intresserad av styrning och offentlig sektor har väl missat diskussionerna om tillitsbaserad styrning.  I början av förra mandatperioden deklarerade regeringen att det skulle vara slut med detaljkontroll och pinnjakt i stat och kommun och att proffsen skulle få vara proffs. För att utveckla detta tillsattes Tillitsdelegationen. Delegationen har som uppdrag att utveckla formerna för styrning och uppföljning av offentlig verksamhet. Under hösten startade man upp arbetet för att specifikt stödja statliga myndigheter att utveckla en mer tillitsbaserad styrning och ledning.

Samtidigt pågår en helt annan utveckling på myndigheterna där utrymme för professionerna snarare ser ut att minska. Allt fler myndigheter inför olika typer av rapporteringssystem och kontroller för medarbetarna. I dagarna har ST debatterat i DN gällande Arbetsförmedlingens kontroll av sina anställda. Bland annat har ledningen nyligen infört ett system för tidrapportering där medarbetarna ska fylla vad de gör per varje halvtimme.

Arbetsförmedlingen är inte ensamma om detta. Flera myndigheter har redan, eller står i färd med att införa nya tidrapporteringssystem. Frågan är varför man väljer att fokusera på metoder som till stor del går på tvärs med den forskning som finns kring tillitsbaserad styrning och dess fördelar. Arbetsförmedlingen säger själv att det handlar om att planera, följa upp och fördela arbetet. En orsak till det kan vara de arbetsmiljöproblem som finns på myndigheten. STs arbetsmiljöundersökning visar att de som arbetar på Arbetsförmedlingen har bland den sämsta arbetsmiljön i staten. Över hälften av medarbetarna har för hög arbetsbelastning och känner ofta stress och oro till följd av sitt arbete.

Kanske är ledningen ute efter en quick fix för att hantera problemen med stress och hög arbetsbelastning. Men det är knappast rätt väg att gå. Att mäta och kontrollera kan inte ersätta ett närvarande ledarskap och en chef som ger stöd i att prioritera och hantera svåra arbetsuppgifter. Tidrapportering och uppföljning av denna sänder knappast heller rätt signaler om tillit och förtroende i verksamheten.

Samtidigt finns goda exempel på hur man försökt omsätta tillitsbaserad styrning i praktiken. Ett sådant  är Försäkringskassan i Torsby där medarbetarna själva fått utforma arbetet utifrån lagstiftning och övergripande styrdokument. Här har större frihet och tilltro till medarbetarna fått råda utan och resultatet har blivit ökad rättssäkerhet och större nöjdhet hos medborgarna.  Slutsatsen blir att både medarbetare och verksamhet mår bättre när professionen får styra och man minskar på detaljstyrning och kontroll. Här har ledningen på Arbetsförmedlingen en hel del att lära.

 

Elin Moberg

Elin Moberg, utredare på ST och statsvetare med bakgrund på myndighet...

Mer från samma skribent

2019-02-06 | Elin Moberg | Offentlig upphandling

Varje år upphandlar det offentliga varor och tjänster för över 600 miljarder kronor. Rätt använt är offentlig upphandling ett verktyg som kan ge hög kvalitet, bättre ekonomi och ökad effektivitet i den offentliga sektorn. Men allt för ofta går det inte...

2018-12-17 | Elin Moberg | Arbetsmarknad

Lönelotsarna får STs arbetslivs- och demokratipris för sitt arbete med att kartlägga och uppmärksamma ojämlika löner. Speciellt för i år är att priset delas ut på samma dag som vi uppmärksammar 100 år av kvinnlig rösträtt. Därför går priset till några...

2018-12-04 | Elin Moberg | Arbetsmiljö

Ingen som är intresserad av styrning och offentlig sektor har väl missat diskussionerna om tillitsbaserad styrning.  I början av förra mandatperioden deklarerade regeringen att det skulle vara slut med detaljkontroll och pinnjakt i stat och kommun och...