fbpx
11 juli, 2019 | Magnus Runsten | Internationellt

Historiskt beslut om skydd mot våld och trakasserier i arbetslivet

På midsommarafton antog ILO en ny konvention om att stärka skyddet mot våld och trakasserier i arbetslivet. På bilden syns representanter från fack och arbetsgivare som äntligen kan andas ut och glädjas av resultatet efter veckor av tuffa förhandlingar.

Varför en ny konvention?

Många länder saknar eller har brister i lagstiftningen gällande våld och trakasserier i arbetslivet. Problemet är globalt. En majoritet av världens befolkning jobbar informellt och står utan skydd från arbetsrättsliga lagar men även många som har formella jobb saknar fungerande skydd mot våld och trakasserier. Diskussionerna om problemen har pågått länge men fick ny aktualitet i och med #Metookampanjen som väckte både vrede och insikter om omfattningen av sexuella trakasserier runtom i världen. Vittnesmålen fick stort medialt internationellt genomslag den efterföljande samhällsdebatt synliggjorde behov av aktiva åtgärder och en ny konvention för att motverka trakasserier är ett konkret sätt att komma åt problemen.

 

Vad är en konvention?

En konvention är en bindande internationell överenskommelse och ILO:s konventioner träder i kraft efter att de första två länderna ratificerat dem och gjort dem till nationell lagstiftning. Konventionen förbinder de länder som antar dem att anpassa deras lagstiftning till konventionens innehåll. På så vis formas internationella normer. Den först konventionen handlade om 8 timmars arbetsdag vilket på många håll blivit en norm i arbetslivet och totalt har nu 190 konventioner tillkommit. Ibland följs de av rekommendationer som förtydligar tillämpningen. Arbetstagare, arbetsgivare och regeringar är involverade i diskussionerna inför beslut, vid beslutsfattandet och i tillämpningen av konventioner i lag och handling.

 

Hur och för vem har konventionen betydelse?

Konventionen skyddar alla arbetstagare oavsett om det är anställda, praktikanter, volontärer, arbetssökande och personer som utövar en arbetsgivansvar. Den omfattar både den offentliga- privata sektorn och inkluderar även informella sektor som globalt sett är större än den formella.

Könsbaserad våld och trakasserier lyfts särskilt fram och konventionen inkluderar även tredje part (t.ex. kunder,  tjänsteleverantörer och patienter) eftersom de kan vara offer såväl som förövare.

Länderna förbinder sig enligt konventionen bland annat att:

  • Genom lag förbjuda våld och trakasserier i arbetslivet
  • Höja medvetenhet om problemen i samhället
  • Ta fram nationella strategier
  • Säkra effektiva arbetsinspektioner och utredningar av våld och trakasserier
  • Ge arbetsinspektörer mandat till skyddsstopp av farliga arbetsplatser
  • Ta fram vägledande material till fack och arbetsgivare
  • Säkra arbetsgivares ansvar att förebygga problemet genom arbetsplatspolicys
  • Involvera anställda/fackliga i policyarbetet
  • Skydda visselblåsare
  • Säkra stöd till utsatta

Implementering kan ske både genom lagar och kollektivavtal.

Målet på sikt är att täppa till hål i lagstiftning, öka medvetenhet och sätta nya normer för att aktivt arbeta för att minska förekomsten av våld och trakasserier i arbetslivet. Konventionen i sig utgör en milstolpe på vägen.

 

Från motstånd till historiskt beslut

För bara ett år sedan bröt förhandlingarna om en ny ILO-konvention ihop efter en konflikt om HBTQ-personers särskilda utsatthet skulle lyftas fram eller inte. Frågan är på många håll kontroversiell och delegater från Afrika och Mellanöstern lämnade i missnöje förhandlingarna. Många tvivlade därför på att världen skulle lyckas enas vid årets Arbetskonferens men på Midsommarafton nåddes en överenskommelse som de flesta kunde acceptera.

 

Starkt stöd, men inte från Svenskt Näringsliv

När två veckor av intensiva förhandlingar slutförts och rösterna lagts hade 439 röstat för konventionen och endast 7 emot. När det gällde rekommendationen röstade 397 för och 12 emot. Det var i princip bara arbetsgivarrepresentanter som röstade emot konventionen medan stöd för kom från arbetstagare, regeringar och en del av arbetsgivarrepresentanterna. Vissa valde att lägga ner sina röster om konventionen, däribland Svenskt Näringsliv och när det gäller rekommendationen om dess tillämpning så röstade de emot den. Slutresultatet blev trots detta ett överväldigande stöd för den nya konventionen om våld och trakasserier i arbetslivet som nu benämns som konvention nummer 190. Därmed skrevs historia under Arbetskonferensen.

 

Svår balansakt att ena hela världen

Att formulera en globalt norm (konvention) är en extrem svårt balansakt mellan å ena sidan att hitta en gemensam standard å andra sidan hänsyn till länders olika förutsättningar. Skarpa formuleringar ställs mot behovet av språk som kan accepteras av så många som möjligt. Det är en svår process som inte leder till perfekta resultat men å andra sidan bor vi inte heller i en konfliktfri värld där alla drar åt samma håll i samma takt. Från att ursprungligen varit en konvention om könsbaserat våld så breddades omfattningen till våld och trakasserier i arbetslivet. När det gäller HBTQ-personers särskilda utsatthet så nåddes en kompromisslösning där HBTQ-begreppet utelämnades till förmån för formuleringar om att motverka diskriminering utifrån könsstereotyper och en mångfald av intersektionella diskrimineringsgrunder. Alltså ett medvetet otydligare språk för att undvika ett nytt sammanbrott i förhandlingarna.

 

Från Internationell konvention till svensk lag

Sverige har nu 18 månader på sig att samla in åsikter och utreda vad som skulle krävas för att ratificera konventionen. Den svenska ILO-kommittén med representanter från regering, fack och arbetsgivare kommer ta ett beslut om Sverige bör ratificera konventionen eller inte. Därefter kan regeringen ta beslut om att arbeta fram en proposition med konkreta ändringsförslag av vår svenska lagstiftning som riksdagens kan rösta om. Det är först efter att två länder har ratificerat en konvention som den börjar gälla. Så om eller när Sverige ansluter till konventionen är i dagsläget för tidigt att säga även om regeringen och facken röstade för konventionen på ILO Arbetskonferensen.

 

 

Mer från samma skribent

2019-07-11 | Magnus Runsten | Internationellt

Varför en ny konvention? Många länder saknar eller har brister i lagstiftningen gällande våld och trakasserier i arbetslivet. Problemet är globalt. En majoritet av världens befolkning jobbar informellt och står utan skydd från arbetsrättsliga lagar men...

2019-07-05 | Magnus Runsten | Internationellt

Några av de världsledare som deltog var Tysklands ledare Angela Merkel, Frankrikes Emmanuel Macron, Storbritanniens Theresa May och FNs Generalsekretare António Guterres. Men huvudrollen i dramat spelades av de delegater som sent in på kvällar och...

2019-06-09 | Magnus Runsten | Internationellt

Från fiktion till verklighet, Volodomyr Zelensky blir president igen Måndagen den 20 maj svors den osannolike Volodymyr Zelensky in till rollen som Ukrainas president. Det var den andra gången i hans 41 åriga liv. Förra gången skedde det i en populär...