fbpx
26 november, 2020 | Martina Saar | Diskriminering

Dags att agera mot strukturell diskriminering

"Det löser sig med tiden" är en dålig ursäkt för att slippa arbeta seriöst mot den strukturella diskrimineringen. Det finns ett glastak för personer med utländsk bakgrund, oavsett meriter.

Det är inte alltid lätt eller för den delen särskilt populärt att prata om att utländsk bakgrund kan påverka ens möjlighet på svensk arbetsmarknad. Statistiska Centralbyråns (SCB) definition för utländsk bakgrund är en person som antingen är utrikesfödd eller att båda föräldrarna är det.  Naturligtvis är detta en synnerligen heterogen grupp som egentligen inte kan klumpas ihop. Alla dessa personers har olika förutsättningar med fler identitetslager än just utländsk bakgrund. Men statistiken berättar någonting om hur just utländsk bakgrund kan påverka en individs möjligheter på svensk arbetsmarknad.

Tidningen Publikt publicerade nyligen en artikel om att få personer med utländsk bakgrund finns i statens ledningsgrupper. Statistiken känner vi igen från övriga samhället. Tittar vi tillbaka några år såg det dessvärre inte mycket bättre ut. 2013 skrev tidningen Chef att 6,4 procent av alla chefer i staten har utländsk bakgrund och 2019 skriv Svenska Dagbladet att staten var sämst på att fånga upp den etniska mångfalden på chefsnivå. Det är inget nytt problem.

Däremot visar statistiken att inom staten ökar antalet anställda med utländsk bakgrund. Det visar bland annat Statskontorets rapport från i år. Rapporten visar att antalet nyanställda med utländsk bakgrund var drygt 28 procent och motsvarar ungefär andelen med utländsk bakgrund av Sveriges befolkning. Staten verkar helt enkelt vara bättre på att anställa folk med utländsk bakgrund, än att öppna sina ledningsgrupper för dem. I Publikts artikel hävdar Generaldirektören på Migrationsverket, Mikael Ribbenvik att det tar tid att nå högre positioner och med andra ord kommer detta lösa sig med tiden. Tillåt mig tvivla.

Dålig ursäkt

Hade jag inte hört den förklaringen när och hur vi ska nå jämställda löner kanske jag hade trott på den förklaringen. Att personer med utländsk bakgrund finns i Sverige är knappast ett nytt fenomen. Hade tiden varit den avgörande faktorn hade vissa av dem redan innehaft en ledande position och till och med hunnit gå i pension. Det är helt enkelt en dålig ursäkt för att slippa arbeta seriöst mot den strukturella diskrimineringen. Det krävs ett aktivt arbete och sluta drömma om att lösningen kommer av sig självt. Det handlar om strukturell diskriminering och att det finns ett glastak för den här gruppen, oavsett meriter. Detta har vi tidigare lyft här på STbloggen.

Arbetsgivare behöver ta sitt ansvar

Arbetsgivare och fack måste komma igång med arbetet med aktiva åtgärder i diskrimineringslagen. I lagen finns det ett krav om att ha ett förebyggande arbete för att motverka diskriminering kopplat till de sju diskrimineringsgrunderna, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Begreppet etnisk tillhörighet definieras följande i diskrimineringslagen: Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Med andra ord inbegriper lagen ett aktivt arbete för att förebygga denna strukturella diskriminering. Målgruppen för arbetet med aktiva åtgärder i diskrimineringslagen gäller alla anställda, men också arbetssökande, praktikanter, inhyrd personal och andra som befinner sig på arbetsplatsen för att utföra arbete. Om organisationen dessutom har fler än tio anställda krävs det att arbetsgivaren dokumenterar arbetet. Detta ska omfatta fem områden:

  • Arbetsförhållanden
  • Bestämmelser och Praxis om löner och andra anställningsvillkor
  • Rekrytering och Befordran
  • Utbildning och övrig kompetensutveckling
  • Möjligheter att förena förvärvsarbete med föräldraskap

I lagen finns ett krav att en arbetsgivare ska arbeta aktivt med de här frågorna och förebygga att diskriminering förekommer. Så att säga att det löser sig med tiden är verkligen en dålig ursäkt för att inte ta sitt arbetsgivaransvar. Somliga tycker att det är svårt att jobba med de här frågorna. Men det finns hjälp att få. Dels att samarbeta med den lokala fackliga parten och kartlägga just den här arbetsplatsens behov. Dels kan en vända till diskrimineringsombudsmannens hemsida för att läsa mer. Ett annat exempel är projektet Vidga Normen som tagit fram en handbok för att arbeta med aktiva åtgärder med utgångspunkt på just etnisk tillhörighet.

För 20 år sedan bestämdes att myndigheterna skulle främja etnisk mångfald. Det är först nu vi har börjat se en ökad representation bland personalen som har utländsk bakgrund på våra myndigheter, men det räcker inte med att anställa. Ge medarbetare med utländsk bakgrund samma möjligheter som alla andra att utvecklas internt på arbetsplatsen. Det är inte namn, utseende eller ursprung som ska avgöra det, det är kompetens.

Vikten av en fungerande samverkan, ett systematiskt och kvalitativt arbete för att förebygga diskriminering på arbetsplatserna är något Fackförbundet ST lyfter i årets avtalsrörelse. Vi har bland annat yrkat att arbetet för att skapa inkluderande och diskrimineringsfria arbetsplatser måste intensifieras och att samverkan i aktiva åtgärder kan stärkas genom förtydliganden i kollektivavtal.

Fackförbundet ST vill inte vänta 20 år till utan vill i en snar framtid se statliga arbetsplatser som är fria från diskriminering och som ger alla anställda – oavsett bakgrund – samma möjligheter att utvecklas och verkligen delta i de beslutande organen.

 

Etiketter:
,

Martina Saar

Utredare på fackförbundet ST inom arbetsmiljö och...

Mer från samma skribent

2021-05-07 | Martina Saar | Jämställdhet

Vi vet att kvinnor drabbas av ojämställda livsinkomster vilket beror på en rad olika faktorer under livet, som till exempel deltidsarbete, könssegregerad arbetsmarknad, fördelningen av det obetalda hemarbetet med mera. Vi vet också att det förekommer...

2021-04-12 | Martina Saar | Arbetsmiljö

I höstats publicerade min kollega Björn Hallberg och jag, rapporten Jobba hemifrån – är hemarbete här för att stanna?. Det arbetet satte vi igång med för nästan ett år sen. Inte trodde vi då att vi ett år senare fortfarande skulle jobba hemifrån...

2021-03-03 | Martina Saar | Diskriminering, Jämställdhet, Likabehandling

Vi vet att det finns en värdediskriminering av kvinnors arbete och att kvinnodominerade branscher dessutom har sämre arbetsmiljö. Vi vet också att kvinnor i snitt lägger nästan dubbelt så mycket tid på det obetalda hushållsarbetet än män, har större...