Några dagar tillbaka i Sverige och hunnit reflektera lite efter veckan som Västafrikaambassdör för ST i Togo. Ungdomskonferensen, som jag, Parisa Maleki och övriga i delegationen deltog och medverkade på, väckte många tankar om betydelsen av det internationella arbete ST bedriver och som medlemmar bidrar till genom att vara medlem i ST.

Ett medlemskap bidrar till en sådan internationell verksamhet som möjliggör att ST kan med ett solidariskt och tätt samarbete med internationella fackliga organisationer utveckla och förbättra arbetsvillkoren för det globala samhället. Det handlar inte längre bara att utveckla det fackliga arbetet nationellt utan internationellt då världen blir ett globalt samhälle i fler och fler sakfrågor. Att ha haft möjlighet till att få vara med en internationell konferens och att få kunna direkt bidra till andra länders fackliga utveckling är något som jag kommer alltid ha mig som en livserfarenhet.

Vi måste fortsätta utveckla vårt egna fackliga arbete här hemma. Det var en reflektion där länders situation kanske skiljer sig åt men samtidigt har vi vissa utmaningar som de afrikanska länderna har. Till exempel, hur engagerar ST de yngre anställda inom staten för att brygga mellan generationerna i det fackliga arbetet? Vad gör vi idag och vad måste vi göra för att utveckla ett engagemang för fackliga frågor hos de yngre?

Resan till Togo var full med intryck och erfarenheter men det viktigaste jag tar med från Togo är engagemanget för det fackliga arbetet hos delegationerna från Togo, Mali, Tchad, Senegal, Benin, Niger och Burkina Faso.
Vi måste tillsammans arbeta fram möjligheter att kunna utveckla arbetsplatsen, varse sig det gäller i Sverige eller Togo. Alla anställda ska på ett demokratiskt sätt kunna påverka sin arbetssituation så att den är trygg både för sig själv och sina kollegor.

Omvärldens händelser har de senaste veckorna visat på vikten på samarbete och solidaritet för att kunna utveckla det globala samhället så att människor kan känna sig trygg och stabil levnadssituation.

Avslutningsvis vill jag tacka ST och PSI (Public Service International) för möjligheten att kunna vara med på denna konferens. Jag vill även tacka er läsare på ST-bloggen för att ni läst det jag har skrivit under min resa.