Löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten har gått från cirka 18% år 2000 till cirka 12% år 2012. Det är en minskning med i genomsnitt cirka 0,5% per år. Det är bra att skillnaderna minskar men det går alldeles för långsamt, med nuvarande takt kommer vi att först år 2036 ha helt jämställda löner.

Vid analyser av löneskillnader brukar en tala om förklarliga och oförklarliga löneskillnader. Med förklarliga löneskillnader menas att män i högre utsträckning till exempel blir chefer eller har mer marknadsefterfrågade arbeten. Här behövs en diskussion om inte även de förklarliga löneskillnaderna döljer strukturer som bygger på ojämlikhet. Exempelvis: Varför skulle kvinnor i mindre utsträckning vilja ta på sig chefsuppdrag än män? Eller hur kommer det sig att marknaden värderar yrken där män är i majoritet högre än traditionellt kvinnliga yrken?

Köper en resonemanget att det finns något som kan kallas förklarliga och oförklarliga löneskillnader mellan könen ser vi att även den oförklarliga delen av löneskillnaderna har minskat. Den har gått från 1,8% år 2000 till 1,2% år 2012. Även om vi tittar på den oförklarliga delen kommer brytpunkten sålunda vara år 2036 om nuvarande minskningstakt håller i sig.

När det gäller övriga sektorer ser det ännu dystrare ut. Exempelvis var löneskillnaderna inom landstinget ca 25% och i privatsektor var den bland tjänstemän (och tjänstekvinnor) ca 19%.

Om en jämför med andra sektorer så är staten således bättre än andra men det räcker inte. En blir inte bra bara för andra är ännu sämre.

De som nu kommer ut på arbetsmarknaden och anställs inom staten ska inte behöva vänta tills de har passerat halva sitt yrkesliv innan de arbetar på en jämställd arbetsmarknad.

http://www.arbetsgivarverket.se/avtal-skrifter/skrifter/utvecklingen-av-loneskillnader-mellan-statsanstallda-kvinnor-och-man-2000-2012/

http://www.mi.se/rapporter/loneskillnader-mellan-kvinnor-och-man/