Idag presenterar finansminister Magdalena Andersson regeringens vårbudget. De stora satsningarna på polisen och försvaret samt att ett ytterligare kliv nu tas för att minska skatteklyftan mellan pensionärer och förvärvsarbetande är kända sedan tidigare. Vårbudgeten innehåller inte så väldigt mycket godis, mer kan vi nog förvänta oss till hösten då politiken börjar ladda upp för valrörelsen 2018.

Viss avmattning av ekonomin redan inför 2018
De flesta kurvor pekar åt rätt håll. Tillväxten i ekonomin innebär att produktionen är väldigt hög. Andelen som har jobb är uppe på samma nivåer som före finanskrisen. Men tittar vi lite mer noggrant så är bilden inte lika ljus. Prognoser visar på en avtagande ekonomisk tillväxt i närtid och arbetslösheten ser ut att plana ut vid sju procent. Det kan bli svårt för regeringen att nå målet om EUs lägsta arbetslöshet 2020.

Bekymmersam tudelning på arbetsmarknaden
Även om arbetslösheten har sjunkit finns en rad bekymmer på arbetsmarknaden. I många sektorer är det stor brist på arbetskraft, samtidigt som många tjänster inte kan tillsättas. Många arbetsgivare upplever att de, speciellt inom yrken som kräver yrkesutbildning på gymnasial eller eftergymnasial nivå, har svårt att finna arbetskraft. Samtidigt är arbetslösheten fortsatt hög i vissa grupper, särskilt bland personer med kort utbildning och som har varit kort tid i Sverige, de som saknar gymnasieutbildning eller de som har fastnat i långtidsarbetslöshet. Även bland dem som har en funktionsnedsättning som medför en nedsatt arbetsförmåga är det tufft att finna ett jobb.

ST har bidragit till att moderna beredskapsjobb har kunnat skapats inom staten för att de som står långt från arbetsmarknaden ska ges större möjligheter till jobb och sysselsättning. Naturvårdsverket har till exempel fått i uppdrag att verka för gröna jobb med lägre kvalifikationskrav.  Även Skogsstyrelsen ska bidra till fler jobb inom de gröna näringarna. Moderna beredskapsjobb ska successivt utökas till att sysselsätta 5 000 personer 2020. För att arbetslösheten ska minska i utsatta grupper krävs satsningar på utbildning och kompetensutveckling som svarar mot arbetsmarknadens behov. ST vill här se mer av den varan framöver.

Saknar insatser för kompetensutveckling mitt i livet

Många av de nya jobb som växer till kräver högre och kanske helt ny kompetens. Den utbildning som tidigare räckte ett helt arbetsliv gör det inte längre. Människor måste få fylla på med utbildning under ett yrkesliv. ST efterlyser spetskompetensutbildning och kortare påbyggnadsutbildning för den som står mitt i livet.  Det vore därför bra om Arbetsförmedlingen också fick i uppdrag att matcha ombytessökande och ges resurser att även kunna erbjuda tjänstemän som behöver ställa om och byta karriär, möjligheter till vidareutbildning. ST saknar sådan insatser i vårbudgeten.

Här kan du ladda ner material om vårbudgeten:

Bilaga: Läs mer om Pris- och löneomräkning (PLO) här

Inom staten genomförs årligen en pris- och löneomräkning av anslag som används för förvaltnings- och investeringsändamål. Omräkningen syftar till att återspegla pris- och löneförändringar i övriga samhället. Pris- och löneomräkningen för 2017 fastställdes i samband med att riksdagen beslutade om budgetpropositionen för 2017. Omräkningen för 2018 har genomförts och ligger till grund för regeringens utgiftsprognos, men fastställs först då riksdagen beslutar om budgetpropositionen för 2018. För 2019 och 2020 baseras utgiftsprognosen på preliminära beräkningar.

Vid omräkningen av myndigheternas förvaltningsanslag används separata index för att spegla prisutvecklingen avseende löner, hyreskostnader och övrig förvaltning. Löneindex utgörs av ett arbetskostnadsindex som baseras på utvecklingen av arbetskostnaden för tjänstemän i tillverkningsindustrin två år före det aktuella året, med avdrag för ett tioårigt genomsnitt av produktivitetsutvecklingen i den privata tjänste-sektorn. För omräkningen av löner 2018 är omräkningstalet 2,01 procent.

Hyresindex beräknas enligt två olika metoder, beroende på om avtalet för fastigheten i fråga kan omförhandlas under det kommande budget-året eller inte. Hyresavtal som inte kan omför-handlas räknas om med 70 procent av den årliga förändringen av konsumentprisindex, vilket för omräkningsåret 2018 motsvarar 0,83 procent. Hyresavtal som kan omförhandlas under det kommande budgetåret räknas i stället om utifrån hyresutvecklingen i det geografiska område där fastigheten är belägen. I dessa fall blir omräkningstalet individuellt för varje berört anslag.

För omräkningen av övriga förvaltningskostnader används ett sammanvägt omräkningstal som speglar prisutvecklingen för ett urval av varor och tjänster, baserat på flera index från Statistiska centralbyrån. För omräkningen av övriga förvaltningskostnader 2018 är omräkningstalet 0,95 procent. Pris- och löneomräkningen gör att utgifterna 2017 och 2018 ökar med 2 respektive 4 miljarder kronor jämfört med det föregående året. År 2019 bedöms pris- och löneomräkningen preliminärt ge ökade utgifter med ytterligare 4 miljarder kronor och 2020 med 5 miljarder kronor jämfört med det föregående året. (källa: 2017 års ekonomiska vårproposition ID-nummer: Prop. 2016/17:100)