OECDs mätningar visar att medborgarnas förtroende för staten är mycket högt i Sverige jämfört med andra länder. Öppenhet och tillgänglighet anses vara viktiga orsaker.
En av grundstenarna i vår demokrati är meddelarskyddet som innebär att anställda i staten med grundlagsskydd kan berätta om oegentligheter på arbetsplatsen. Tanken är att medborgarna alltid ska kunna granska hur skattemedel används.

ST som är det största fackförbundet inom statlig sektor driver på för att öka öppenheten. Vi vet att om inte statligt anställda vågar berätta om missförhållanden och brister så drabbar det ytterst uppdragsgivarna, medborgarna. Men tyvärr visar vår medlemsundersökning att fler är rädda för att framföra kritik. Det finns en stor osäkerhet bland statligt anställda om vilka rättigheter de har för att till exempel slå larm om brister i verksamheten.

  • Fyra av tio tycker att det har blivit lägre i tak under de senaste tre åren. Kontrollerande chefer, undanhållande av information, risker för att bli utskälld inför arbetskamrater och rädsla för att bli utfryst är exempel på upplevelser från medarbetare i statliga verksamheter.
  • Endast var fjärde instämmer helt och fullt i att de kan framföra intern kritik på arbetsplatsen.
  • Drygt hälften av alla svarande säger att de råkat ut för repressalier eller misstänker att det finns en sådan koppling för att de har varit öppet kritiska.
  • En något större andel (60 procent) vet eller befarar att kollegor har fått nackdelar, till exempel en sämre löne- och karriärutveckling, när de har kritiserat verksamheten.
  • Knappt hälften uppger att de inte kan eller inte vet om de kan berätta om problem i verksamheten offentligt.
  • Blott en av tio instämmer helt och hållet i att det är tillåtet att vara kritisk offentligt om hur arbetsplatsen fungerar.

Av de öppna svaren framgår att det finns arbetsgivare och chefer som tycks ha efterforskat vem som har lämnat kritiska uppgifter. Flera nämner i de fria svaren att det är upp till respektive chef om anställda vågar vara kritiska eller inte.

”Vår undersökning visar att det finns ett utbildningsglapp. Knappt hälften säger sig inte ha kunskap om eller är osäkra på hur yttrandefriheten regleras för statligt anställda. Tidsbrist och nedprioritering av utbildningstid samt att ansvaret helt och fullt ligger på individen själv anges som orsaker, säger Britta Lejon.”

ST kräver:

  • Krav på obligatorisk statstjänstemannautbildning: Vi vill att alla nyanställda genomgår ett obligatoriskt introduktionsprogram. Vi vill att redan anställda medarbetare och chefer regelbundet får vidareutbildning om statstjänstemannarollen.
  • Fler fasta tjänster: Nästan var fjärde som arbetar inom staten är visstidsanställd. Det skapar arbetsplatser där anställda inte vågar säga sin mening. Vi kräver att fasta anställningar blir norm för arbetsuppgifter som är permanenta.
  • Tydliga regler för myndighetsutövning: Vi vill att staten upphör med att använda bemanningsföretag för kärnuppgifter tills dess att det finns en tydlig definition av vad myndighetsutövning är.
  • Ett utökat meddelarskydd: Alla som arbetar i en skattefinansierad verksamhet ska kunna larma om brister i verksamheten utan att riskera repressalier. ST kräver en utökad lagstiftning så att också anställda i statliga bolag omfattas av meddelarskydd.

Om missförhållanden avslöjas måste de alltid skyndsamt åtgärdas. Men för att rättssäkerheten och demokratin ska kunna upprätthållas måste meddelarskyddet stärkas och respekteras fullt ut. Meddelarfriheten innebär ju inte bara en rätt att till medier avslöja fel och missförhållanden, utan också en rätt att framföra sina åsikter om myndigheten och dess arbete. Repressalieförbudet ska ge trygghet även för den som framträder med namn och kritiserar exempelvis arbetsplatsens organisation eller ledarskap. Vår undersökning visar att det finns risk för att statliga arbetsplatser blir mer slutna för allmänheten. Vart tar det öppna samhället och den tillgängliga myndigheten då vägen?

Kommentar: Undersökningen bygger på 1200 svar från medlemmar inom statliga myndigheter, verk och högskolor. Frågorna gick ut till 4 000 medlemmar.