Att underhållet av den svenska järnvägen är eftersatt råder det idag en bred samsyn om däremot är alla inte lika eniga om vad som ska göras åt det. Regeringens utredning om järnvägens organisation har föreslagit att Trafikverket ska ta ett fastare grepp om planeringen av underhållet och förbättra sin kunskap om bananläggningens tillstånd (SOU 2015:42). Kombinerat med en bättre uppföljning av de entreprenörer som arbetar i spåret hoppas utredningen att detta ska förbättra underhållet av järnvägen.

De förslag som utredningen har presenterat och som ST idag har lämnat sitt svar på kan säkert bidra till att förbättra situationen för järnvägen så att fler tåg kan komma fram i tid. Men utredningen verkar ha glömt bort att Trafikverkets medarbetare saknar guldbyxor som de själva kan gräva upp pengar från. Sammanlagt innebär de förslag som presenterats att Trafikverket skulle behöva anställa uppemot 140 nya medarbetare och samtidigt investera i nya it-system. De kostnader som detta skulle innebära, kanske upp emot 150 miljoner kronor per år, anser utredningen att Trafikverket ska ta ur de pengar som de redan idag får. Men det är en omöjlighet att göra mer, mycket mer, utan att också få resurser för det. De som blir lidande blir medarbetarna som får en mer pressad arbetssituation samt det redan eftersatta underhållet. Utredningen konstaterar också att förslaget att de nya arbetsuppgifterna ska bekostas med redan befintliga pengar kan leda till att Trafikverket inte kommer att ha råd med lika många underhållsinsatser som idag.

ST har i sitt svar till regeringen strykit under vikten av att trafikverket också får de ekonomiska resurser som behövs för att ta ett fastare grepp om underhållet av järnvägen. Till skillnad från utredningen vill vi också att Trafikverket ska sköta all besiktning av järnvägen i egen regi och att Trafikverket tar över ansvaret för delavhjälpning och enklare förebyggande underhåll från de privata entreprenörer som idag ansvarar för detta.

Det är viktigt att besiktningen sköts av en myndighet. Det gör att allmänhetens insyn i hur järnvägen mår förbättras eftersom alla dokument som tas fram i samband med besiktningen då blir allmänna handlingar. Att Trafikverket tar över ansvaret gör också att myndighetens egen kunskap om järnvägen förbättras.

Vad gäller felavhjälpning så är den till sin natur svårplanerat och ställer höga krav på beredskap samt på insatser som är svåra att beräkna kostnader för när man skriver kontrakt vid en upphandling. Det gör att Trafikverket riskerar att betala för mycket eller att entreprenören inte tycker sig få tillräckligt betalt för att vidta felavhjälpande åtgärder eller hålla den beredskap som egentligen skulle krävas för en väl fungerande järnväg.