Många tycker att det är viktigt att själva kunna påverka när de ska gå i pension. Att känna sig tvingad att arbeta fast att hälsan sviker är ingen rolig tanke. Tjänstepensionen är ett betydelsefullt redskap för att människor ska ha råd och möjlighet att gå i pension på sina egna villkor. Därför är tjänstepensionen en av de viktigaste fackliga frågorna.

Faktum är att frågan om tjänstepension är så pass viktig att den en gång bidrog till att Fackförbundet ST bildades. En av de tidigaste frågor som Fackförbundet ST drev var att tjänstemännen inom staten skulle få rätt till tjänstepension.

När förändringar görs i pensionsavtalen påverkas många och det kan ha större betydelse för våra medlemmars livsinkomst än förändringar i olika löneavtal. Även små förändringar i pensionsavtalen kan ge stora förändringar för privatekonomin och påverka hur länge vi måste jobba.

Ett viktigt kriterium för ett pensionssystem är att det ska vara transparent och lättförståelig. Ett pensionssystem som vi förstår gör det möjlighet att förutse och överblicka konsekvenser av olika livsval vi gör, exempelvis hur vi planerar vårt arbetsliv. Inte bara de som arbetar professionellt med pensionsfrågor ska ha möjligt att sätta sig in och förstå hur pensionssystemet fungerar.

Om dagens pensionssystem och -avtal lever upp till kriteriet att vara lättförståeligt kan verkligen diskuteras.

Här följer en kort och förenklad genomgång över dagens statliga tjänstepensionssystem.:

Nuvarande avtal består av en del som är avgiftsbestämd och en del som är förmånsbestämd.

• Med avgiftsbestämd menas att en del av lönen sätts av varje månad till ett särskilt pensionskonto.

• Med förmånsbestämd pension menas att en viss andel av en persons slutlön garanteras i pension av arbetsgivaren.

Den förmånsbestämda delen i det statliga avtalet börjar där det allmänna pensionssystemet slutar och kompletterar upp pensionen för dem som har höga inkomster.

En skillnad mellan förmånsbestämd och avgiftsbestämd pension är vem som bär risken när pensionen förvaltas. Med ett avgiftsbestämt system ligger risken hos den enskilde arbetstagaren eftersom pensionskapitalet är kopplad till individen. Vid ett förmånsbestämt system bär arbetsgivaren hela risken.

En trend vi kan se är att pensionsavtalen går mot att bli uteslutande avgiftsbestämda, så har skett inom privat sektor och på väg att ske inom kommunal arbetsmarknadssektor.

Dem av oss som gör karriär sent i livet eller är tjänstlediga i perioder är de stora förlorarna när pensionsavtalen är helt avgiftsbestämda.  Skälet är att de inte hinner bygga upp så mycket pensionskapital att det motsvarar den procentuella andel av sin slutlön som de hade fått i ett förmånsbaserat system.

Ett förmånsbestämt pensionssystem har även nackdelar. En allt rörligare arbetsmarknad med fler arbetstagare som byter arbetsmarknadssektor ställer nya krav på hur pensionssystemen utformas. Ett förmånsbaserat system kan medföra vissa inlåsningseffekter då arbetstagare kan vara mindre mån av att byta arbete om de har tjänat in en viss förmån. Här är det avgiftsbaserade systemet mer anpassat till dagens rörliga arbetsliv. Det kan också finnas en poäng med att tjänstepensionerna följer samma system inom alla sektorer.

I höst kommer tjänstepensionsavtalet sättas under lupp eftersom det är en av avtalsrörelsens viktigaste frågor. Resultatet av dessa förhandlingar kommer att ge stora effekter för ST:s medlemmar.