Alla ska kunna känna sig trygga på sin arbetsplats. Ingen ska utsättas för trakasserier, hot eller våld för sin tjänsteutövning. Detta är viktiga principer för oss på ST. Tyvärr finns det mycket kvar att göra innan vi har uppnått de mål vi strävar mot. Vi vill se en nolltolerans för hot och våld mot de som arbetar på statligt uppdrag.

Regeringen föreslog i februari att sekretessen i det som kallas ”myndigheters personaladministrativa verksamhet” ska öka. Idag omfattas personuppgifter om de som riskerar att utsättas för hot och våld av sekretess. Enligt regeringens förslag ska dessa sekretessregler nu omfatta alla som arbetar på en myndighet. Idag har Fackförbundet ST lämnat vårt yttrande över regeringens förslag och vi säger nej till att göra fler uppgifter om de anställda i staten hemliga.

Offentlighetsprincipen är en garant för insyn och delaktighet och den har bidragit till att motverka maktmissbruk och korruption, men offentlighetsprincipen kringskärs allt mer. En granskning som riksdagen genomfört visar att 53 förändringar genomfördes i offentlighets- och sekretesslagen mellan maj 2009 och december 2012. En av ändringarna innebar upphävandet av en sekretessregel; övriga förändringar innebar att sekretessen utökades till nya områden eller att sekretessbrytande regler infördes så att information kan utbytas mellan myndigheter.

Inte någonstans i  sitt förslag pekar regeringen på att det finns problem med att offentligt anställda utsätts för hot och våld via sina privata kontaktuppgifter. Snarare är det så att de rapporter som regeringen hänvisar till visar att det är på arbetsplatsen och i samband med tjänsteutövning som de anställda riskerar att utsättas för trakasserier, hot och våld. Brottsförebyggande rådet har kartlagt omfattningen av otillåten påverkan på myndighetspersoner och utsattheten för hot och våld (BRÅ 2005:18, 2006:5 och 2015:12). Kartläggningarna visar att de yrkeskategorier som i betydande omfattning upplever att de utsätts för trakasserier, hot eller våld på sin fritid är sådana som redan skyddas av dagens sekretessregler. Det gäller exempelvis domare, åklagare och anställda i kriminalvården. Regeringen konstaterar också att ”[m]ånga av framställningarna om förstärkt personaladministrativ sekretess har avslagits eftersom några konkreta hotsituationer inte har kunnat redovisas”.

Det finns redan idag ett en sekretessmöjlighet för att stärka skyddet för anställda genom att skriva in en berörd verksamhet i 10 § Offentlighets- och sekretessförordningen.

Behovet av insyn i den offentliga verksamheten är stort och det kan finnas legitima skäl till att ta del av uppgifter som finns inom en myndighets personaladministrativa verksamhet. Detta gäller inte minst för granskande journalistik. Under våren har flera personer och organisationer som arbetar med journalistisk verksamhet varnat för konsekvenserna av regeringens förslag (DN, Expressen, GP). Det finns också en vits med att gå igenom det analysarbete som krävs för att uppta en verksamhet i Offentlighets- och sekretessförordningen. Ett sådant arbete bidrar till att fästa uppmärksamhet på de problem som finns hos den specifika myndigheten och kan bidra till att skapa handlingsplaner för att förbättra arbetsmiljön och skyddet för de anställda.