Bildtext: Klicka på bilden och se filmen med Britta Lejon och om vad hon och ST tycker om Landsbygdskommitténs förslag om att flytta 10 000 statliga jobb.

 

Vi i Fackförbundet ST tycker att det är viktigt att det finns statlig verksamhet i hela landet. Medborgare ska kunna få god service oavsett var i landet de bor. Just nu är flyttning av statliga jobb från Stockholmregionen till andra kommuner, utlokalisering, aktuellt. Regeringen har sagt att den vill genomföra det. Och den parlamentariska landsbygdskommittén föreslår att 10 000 statliga jobb ska flyttas, något som alla riksdagspartier står bakom. Men är utlokalisering bästa sättet för att öka förtroendet för staten? Vid ett fullsatt ST-seminarium, där väldigt många ST-medlemmar slutit upp, diskuterades frågan. På plats fanns bland annat ST-medlemmar som jobbar på E-hälsomyndigheten som är på väg att flytta delar av verksamheten till Kalmar. De berättade bland annat om hur oerhört komplext det är att flytta jobb och samtidigt försöka hålla igång en professionell verksamhet.

Susanne Johansson, utredare på regeringens egen expertmyndighet Statskontoret, var inbjuden för att berätta om slutsatser från tidigare utlokaliseringar. Statskontorets undersökningar visar myndigheterna själva har minskat de statliga jobben i landsbygden genom att flytta verksamhet till andra kontor. Myndigheter koncentrerar alltså jobb, ofta inom länsgränserna men från mindre orter till större. Detta har även ST sett i sina egna undersökningar. STs rapport ”Ska staten finnas i hela landet” visar att nästan 27 procent av jobben vid de statliga myndigheterna har försvunnit i glesbygden mellan 2004-2014. I de svenska stödområdena, som är särskilt utsatta, har nästan 2 500 myndighetsjobb försvunnit under samma period.

-Det blir inte heller särskilt mycket mer effekt på arbetsmarknaden än just de jobb som flyttas ut, analyserade Susanne Johansson. Det beror bland annat på att statliga myndigheter har få underleverantörer och köper inte in så mycket tjänster. Ett argument som ofta förs fram är att lokalkostnaderna sjunker vid utlokalisering, men Statskontoret menar att så behöver det inte vara. Ibland är det svårt för myndigheter att hitta fungerande lokaler på den nya orten, så svårt att det kan krävas nybyggen.

Både Hans Ekström, riksdagsledamot (s) och Acko Ankarberg Johansson, partisekreterare (kd) som deltog i paneldiskussionen menade att det finns positiva effekter av utlokalisering men att de måste göras på ett genomtänkt sätt. Ett exempel är den inflyttning och inpendling som skedde i samband med att Energimyndigheten flyttade till Eskilstuna, vilket var positivt än enbart för Eskilstuna, enligt Hans Ekström, tidigare kommunalråd för Eskilstuna. Acko Ankarberg Johansson, med ett förflutet som kommunalråd i Jönköping, pekade på betydelsen av att det finns statlig service i hela landet men varnade samtidigt för att det här finns en övertro på effekterna. Det måste finnas ett fungerande kluster med service i närområdet för att det ska bli bra. Att förlägga ensamma solitärer i små glesbygdskommuner är knappast en lösning.

STs ordförande Britta Lejon, som också deltog i panelen, pekade på att en stor utlokaliering av statliga jobb kan bli dyrt. Riksrevisionen har räknat ut att varje flyttat jobb kostar cirka en miljon kronor. Istället bör den pågående minskningen av den statliga närvaron i glesbygd och i landsorten stoppas.

-Vi vill rusta infrastrukturen, försvaret och polisen. Vi tycker att det bör satsas mer resurser på att utveckla Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Länsstyrelserna. Våra medlemmar behöver få fler kollegor.

Britta Lejon avslutade seminariet med att kräva en sammanhållen strategi för hur flytten av statliga jobb ska gå till: – Om en utlokalisering ska fungera så behövs det ett genomtänkt beslutsunderlag. Regeringen måste också skicka med pengar. För de medlemmar som jobbar i en verksamhet som ska utlokaliseras så är det en tuff situation att välja mellan att flytta och att förlora sitt jobb.