När finansministern idag presenterar förslaget till statsbudget för 2016 är det mesta av innehållet redan känt. ST välkomnar höjningen av a-kassan som ett första steg för att skapa en hållbar omställningsförsäkring mellan två jobb. Att knäcka den höga arbetslösheten är en ödesfråga. Det är därför bra att regeringen investerar i utbildning mot arbetslösheten, men vi beklagar att man nästan uteslutande riktar insatserna till unga och långtidsarbetslösa. Fler och bredare insatser behövs. Även tjänstemän blir arbetslösa, kanske inte under så långa perioder, men varje timme av arbetslöshet kostar i minskad produktivitet. Vi ser också att redan yrkesverksamma som befinner sig mitt i livet behöver stöttning och uppbackning för att kunna ta nya steg i yrkeslivet, byta karriär och jobb, fylla på med ny kunskap för att behålla sin attraktivitet på arbetsmarknaden och därmed kunna jobba längre och bidra till välfärden. Det måste finnas bättre förutsättningar för den enskilde att höja sin yrkeskompetens för att möta kraven i dagens och morgondagens arbetsliv. ST har länge efterlyst ett kompetensutvecklingspaket som innehåller påbyggnadsutbildningar och spetskunskap till redan yrkesverksamma, och skräddarsydda utbildningar för dem som arbetar på statligt uppdrag. I ett första skede hade vi varit nöjda om regeringen uttryckt ambitioner att vilja initiera statstjänstemannautbildningar. Ett annat plus hade varit om  Arbetsförmedlingen fått i uppdrag att erbjuda dem som inte har jobb men som står ganska nära arbetslivet utbildning och jobbinsatser.

Att vårdnadsbidraget nu tas bort är bra och nödvändigt. Vårdnadsbidraget är en ineffektiv åtgärd som har inneburit en inlåsningseffekt för väldigt många kvinnor, många långtidsarbetslösa och många med höga trösklar som har försvårat inträde i arbetslivet och därmed egenförsörjning.

Regeringen och framför allt arbetsmarknadsministern talar ofta och gärna om att vi måste jobba mycket längre upp i åldrarna. De har förmodligen helt rätt i den analysen. Men för att det ska fungera i praktiken måste vi ha ett arbetsliv som tillåter människor att delta fullt ut.  Försäkringskassan får nu ett extra tillskott på 250 miljoner kronor årligen för att komma för att möta ökade kostnader för sjukskrivning. Enligt Försäkringskassans senaste prognoser kommer kostnaderna för sjukförsäkringen att öka med 50 procent fram till 2019, samtidigt som antalet sjukpenningdagar är det högsta sedan 2008.

Om vi ska jobba längre, ja då bör regeringen satsa på ett hållbart arbetsliv. Att det nu anslås mer pengar till Arbetsmiljöverket så att fler inspektörer kan anställas är välbehövligt. Men det behövs också ett åtgärdsprogram för att få ut sjukskrivna i arbete. Sverige har nu en alarmerande situation med ökade sjuktal. Många, framför allt lärare, socialsekreterare befinner sig i sjukskrivningssystemet. Därtill behövs skarpa förslag för att ta itu med åldersdiskrimineringen. Attityder behöver förändras och myter avlivas om att äldre inte är produktiva och inte kan lära nytt. Mot bakgrund av politikens önskan om en så småningom höjd pensionsålder är det konstigt att regeringen nu inför en särskild löneskatt som drabbar dem som jobbar efter 65 år. Det förslaget bör omedelbart lyftas ur budgeten – det sänder fel signaler både till äldre yrkesverksamma och till arbetsgivare. Det är direkt kontraproduktivt.

Några förslag ur BP-16:

  • Sänkt subventionsgrad i ROT-avdraget – Subventionsgraden vid köp av ROT-tjänster från ett företag och när en anställd får ROT-tjänster som förmån sänks från 50 procent till 30 procent.
  • Sänkt skatt för pensionärer – Det förhöjda grundavdraget för äldre justeras så att personer över 65 år inte beskattas högre än löntagare yngre än 65 år för inkomster upp till 10 000 kronor i månaden. Skatten sänks även för äldre med inkomster upp till 20 000 kronor i månaden.
  • Avtrappning av jobbskatteavdraget – Jobbskatteavdraget trappas av för arbetsinkomster över ca 50 000 kronor/månad. Jobbskatteavdraget är därmed helt avtrappat för arbetsinkomster över ca 123 300 kronor/månad (vid genomsnittlig kommunalskattesats).
  • Sänkt tak och slopade tjänster i RUT-avdraget – Matlagning och bartendertjänster ska inte omfattas av RUT-avdraget. RUT-avdraget för städarbete eller annat rengöringsarbete ska endast omfatta enklare arbete samt flyttstädning och inte tjänster som poolrengöring. Taket för RUT-avdraget halveras till 25 000 kronor per person och år för dem som inte har fyllt 65 år vid årets ingång.
  • Slopad nedsättning av socialavgifterna för unga – Nedsättningen av socialavgifterna för unga föreslås upphöra den 1 juni 2016 istället för den 1 juli.
  • Begränsad uppräkning av gränsen för statlig inkomstskatt – Den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2016 räknas inte upp. Skatteintäkterna beräknas öka med 1,67 miljarder kronor. Jämfört med förslaget inför budgetpropositionen för 2015 innebär nuvarande förslag att den nedre skiktgränsen inte sänks. Uppräkningen av den nedre skiktgränsen för 2017 bör begränsas till konsumentprisindex plus en procentenhet.
  • Höjd beskattning för sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring – Schablonavkastningen vid sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring höjs genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan ökad med 0,75 procentenheter. Schablonavkastningen ska dock beräknas till lägst 1,25 procent av kapitalunderlaget.
  • Höjd energiskatt på drivmedel – Höjd energiskatt på bensin, dieselbränsle och för vissa biodrivmedel. För bensin höjs energiskatten med 48 öre per liter och för dieselbränsle med 53 öre per liter exklusive mervärdesskatt. Jord- och skogsbruket föreslås få en treårig nedsättning av koldioxidskatten med 27 öre per liter utöver kompensationen för de föreslagna skattehöjningarna för diesel.