Till Malmö, Kristianstad, Mölndal, Borås, Göteborg och Botkyrka flyttar nu regeringen befintliga statliga jobb. Det ska vara slut med stockholmsfixeringen, säger statsminister Stefan Löfven och hänvisar till att alla delar av landet ska känna att de är med i ett framtidsbygge. Totalt handlar det om 900 jobb som ska flyttas. Troligtvis hamnar prislappen på minst en miljard kronor, kanske mer. Det saknas nämligen lämpliga lokaler på flera orter och tidigare flyttar visar att få medarbetare brukar följa med. SIDA ska till exempel flytta från Valhallavägen i Stockholm till Botkyrka kommun. En sträcka på 1,5 mil. Men det är inte snabbt gjort. Nya lokaler måste troligtvis byggas till en idag okänd kostnad.

Vad tjänar då regeringen på flyttpolitiken? Löfven refererar till samhällsbygget. Frågan är dock om medborgarna på de utpekade orterna känner sig mer ”med” till följd av flyttpolitiken? Effekten är alltför osäker. Framför handlar det nog om signalpolitik.

Regeringen vill visa att den gör något åt den växande klyftan mellan land och stad. Argumenten handlar ofta om att motverka överhettning i storstadsområdena och att bidra till tillväxt på orter där invånarna ser hur arbetsmarknaden krymper.  Men trots att jobbflytt har använts under många år är det svårt att mäta effekterna. Statskontorets analys visar till exempel att omlokalisering av statliga myndigheter ger små effekter på den lokala arbetsmarknaden.

ST tycker att det är bra att regeringen satsar på staten, men vi tycker att det kan göras på ett smartare och mer effektivt sätt. Nästan hälften av Sveriges kommuner har befolkningsmässigt krympt under de senaste 50 åren. Medborgare upplever att det går ut över välfärden i och med att skatteunderlaget minskar och att kommunal och statlig service bantas. Det skadar förtroendet för samhällskontraktet. Något måste alltså göras, vilket vi håller med om. Men vi tycker att det viktigaste är att se till att samhällsservicen fungerar i hela landet. Det måste till satsningar på järnvägen så att tågen går i tid och att det blir möjligt att kunna lita på att det går att pendla till jobbet, polisen måste finnas tillgänglig när människor behöver den och posten måste delas ut som det är tänkt. Att kunna bo, jobba, eller driva företag i hela landet måste vara viktigare och prioriteras framför omlokalisering av statliga myndigheter.

– Vi håller med om målet att hela Sverige ska leva. Men vi tycker att man ser kortsiktigt på det hela. Myndighetsledningar som har verksamheter som fungerar får ett mycket svårt uppdrag när man heller inte skjuter till några pengar, säger Britta Lejon.

– Oavsett avstånd så kostar det pengar och leder inte till några effekter, säger Britta Lejon. Man tvingas ta in konsulter som skapar dubbla kostnader. Det tar år innan allt flyter på, inte månader. Enligt Riksrevisionen kostar varje flyttat jobb minst en miljon kronor. Och regeringens egen expertmyndighet Statskontoret visar att det varit svårt att skapa nya jobb, vid sidan av de jobb som har flyttats från en ort till en annan.

Vi inom ST ser att det finns brister i den statliga verksamheten och att det finns behov hos medborgarna som inte blir tillgodosedda. En klok politik vore att rusta landet och utveckla den statliga verksamheten där behov finns. Det får landet att hålla ihop och bidrar till att upprätthålla medborgarnas förtroende för staten.