I slutet av mars beslutade riksdagen att föreslå regeringen ett antal arbetsmiljöuppdrag. Ett par av uppdrag avser forskning, utbildning och tillsyn inom arbetsmiljöområdet. Här behöver regeringen göra större satsningar för att arbetsmiljön ska utvecklas och förbättras. Bland annat behöver ett arbete startas för att samla och stärka arbetslivsforskningen. I mitten av 2000-talet lades Arbetslivsinstitutet ner och forskningen som bedrevs där spreds ut på olika universitet och högskolor eller lades helt enkelt ner. Vilket innebar ett väsentligt tapp i forskningen inom arbetsmiljöområdet.

Nyligen kom en rapport från Sveriges Företagshälsor som indikerar att arbetsmiljön har försämrats på senare tid. Det gäller hela arbetsmarknaden – privat, statlig, landsting och kommuner. Det finns alla anledning att öka insatserna för en bättre arbetsmiljö, inte minst att forskningen förstärks och att kunskapen sprids till arbetslivet.

Riksdagen lyfte även fram problemet med mobbing och trakasserier i arbetslivet och att särskilda insatser måste till. Till och från förs en debatt om att skärpa lagstiftningen mot mobbing och trakasserier, en lag som kan tillämpas oavsett om det finns en grund i diskrimineringslagstiftningen eller inte. Det finns anledning att skärpa lagstiftningen.  Självklart ska det finnas policy och förebyggande arbete mot mobbing på arbetsplatsen så att det överhuvudtaget inte förekommer.

Ett problem som uppmärksammats av STs tidning Publikt är att riksdagen förslag exempelvis det som nämns ovan, så kallade tillkännagivanden, inte alltid behandlas av regeringen vilket kan uppfattas bristande respekt för demokratin. Mindre än vart tredje tillkännagivande till regeringen som riksdagen beslutade om har behandlats.

Foto:Melker Dahlstrand/Riksdagsförvaltningen