En ny stor europeisk arbetsmiljöundersökning (ESENER 2) visar att hela Europa står inför stora arbetslivsutmaningar mot bakgrund av en åldrande arbetskraft. Ska vi ha en fortsatt välfärd, ja då måste vi se till att undvika tidig utslagning från arbetslivet. Dessutom måste människor ges möjligheter att få jobba högre upp i åldrarna. Arbetslivet är inte särskilt välkomnande mot äldre – här måste det till en rejäl attitydförändring!

Det krävs också stora politiska satsningar för att förebygga både olyckor och problem kopplade till stress, hot och våld och belastningsbesvär. ESENER 2 har gått igenom de vanligaste arbetsmiljöutmaningarna som företag och organisationer ställs inför; arbetsplatsens allmänna arbetsmiljöstrategi, om man tar itu med det växande området psykosociala risker, vilka hinder finns det för att åtgärda problem i arbetsmiljön och om det förekommer samarbete mellan arbetsgivare och medarbetare för att få till en riskfri arbetsmiljö. Psykosociala riskfaktorer och belastningsbesvär är de största arbetsmiljöproblemen på europeiska arbetsplatser. Sett till hela EU är de största riskfaktorerna hanterandet av besvärliga kunder, patienter, elever och liknande – vilket 58 procent av företagen inom EU upplever. Faktorer som leder till belastningsbesvär som tröttande arbetsställningar och monotona rörelser kommer på andra och tredje plats. Dessa faktorer är vanligt förekommande inom alla branscher. Svenska företagare ligger högt när det gäller att göra regelbundna riskbedömningar av den egna arbetsplatsen, och i topp såväl när det gäller att anlita psykolog som att ta fram handlingsplaner för att förebygga arbetsrelaterad stress, mobbning och trakasserier. Men enligt undersökningen har Sverige och övriga Norden högst andel arbetstagare som upplever stress- och press i arbetslivet. Här behövs med andra ord massor av åtgärder för att Sverige inte ska tappa i tillväxt.

Arbetsmarknadsdepartementet under ledning av Ylva Johansson har initierat ett projekt för att ta fram en ny arbetsmiljöstrategi som ska gälla från 2016. STs förbundsordförande Britta Lejon överlämnade i våras STs viktigaste förslag för att förbättra arbetsmiljön på det statliga området. Bland annat lyfte Britta Lejon fram åtgärder mot hot och våld. ST fortsätter att lyfta och driva dessa frågor. Vid sidan av dessa, torde de tre största utmaningarna för en ny sammanhållen arbetsmiljöstrategi vara:
•    Den psykosociala arbetsmiljön och sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa
•    Fler arbetsplatser måste ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete
•    Arbetslivsforskningens återupprättande.

En bättre psykosocial arbetsmiljö
ST välkomnar regeringens nollvision för dödsolyckor, men anser att det också måste finnas ett motsvarande mål på det psykosociala området. För detta krävs både ett stärkt regelverk för den psykosociala arbetsmiljön, satsningar på kompetensförsörjning i arbetsmiljöarbetet samt ett utvecklat och utbrett systematiskt arbetsmiljöarbete.

Arbetslivsforskning
ST efterlyser en sammanhållen aktör inom arbetslivsforskningen som kan arbeta strategiskt med forskningsprogram, omvärldsbevakning, internationella kontakter, ett levande bibliotek med kunniga personer och med kommunikation av viktiga forskningsresultat till personer verksamma inom arbetsmiljöområdet. Den satsning på Arbetsmiljöverket som ett kunskapscenter är långt ifrån tillräcklig. Arbetsmiljöverket bör heller inte vara den aktör som har detta ansvar, utan det bör ligga på en annan, befintlig eller ny, aktör med goda kontakter både i forskarvärlden och hos parterna.

Sjukskrivning och sjukförsäkringen
ST menar att det behövs stödjande insatser vad gäller arbetsanpassning och andra typer av krav på aktiva insatser från arbetsgivarens sida tidigt i sjukperioderna. I dag beror många sjukskrivningar på brister i den psykosociala arbetsmiljön, vilket kräver andra typer av arbetsanpassning och rehabilitering än vad sjukskrivning kopplat till den fysiska arbetsmiljön gör.

Till sist: Arbetsmiljöstrategin måste behandla hur arbetsanpassning och rehabilitering kan göras mer effektivt, och vilka stöd som krävs vid sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa. Det måste också införas krav på aktiva insatser vid tidiga tecken på arbetsrelaterad psykisk ohälsa som riskerar men ännu inte lett till sjukskrivning. Att förebygga och jobba med tidiga insatser för att komma tillrätta med brister i den psykosociala arbetsmiljön är ytterst angeläget. Låt Sverige ta täten!

Fakta om ESENER 2:

Nästan 50 000 arbetsplatser i 36 länder från Island i norr, över alla EU-länder till Albanien och Montenegro i syd har ingått i undersökningen ESENER-2 som genomfördes hösten 2014. Den första undersökningen gjordes 2009.