Landsbygdskommittén föreslår att 10 000 statliga jobb flyttas från Stockholmsregionen till andra delar av landet. Men den som tror att bristen på statlig service ute i landet bäst löses genom flyttlass lär vi grundligt besviken. Att utlokalisera statliga jobb är dyrt, det är svårt och det tar lång tid innan verksamheten kan fungera optimalt igen.

Regeringens egen expertmyndighet Statskontoret visar i sin rapport ”Statliga myndigheters lokalisering – ett samlat underlag” att ”lokalisering av statliga myndigheter ger endast små effekter på den lokala och regionala arbetsmarknaden”. Det blir inte alls så många nya jobb som flyttlassivrarna räknar med. Och de dynamiska effekterna uteblir tyvärr ofta.

Riksrevisionen utvärderade 2009 flytten av Folkhälsoinstitutet och Konsumentverket till Östersund respektive Karlstad. Den visade att båda myndigheternas verksamheter ”påverkades väsentligt” i flera år. Bara en procent av personalen flyttade med, vilket fick till följd att erfaren personal försvann med sin kompetens. Den nya personalen saknade helt enkelt erfarenhet av myndigheternas ämnesområden. Enligt Riksrevisionen tog det flera år att bygga upp kompetensen igen.

Men vad tycker då ST? Vi tycker så klart att det är viktigt att det finns statlig närvaro i hela landet. Vi är inte emot utlokaliseringar, men ska statlig verksamhet flyttas så måste det alltid ske med respekt för verksamheten. Kvaliteten måste upprätthållas och det måste vara ändamålsenligt. Utlokalisering får aldrig vara en experimentverkstad eller ha ett populistiskt syfte för att bli poppis bland väljarna. Det är också bättre att placera nya myndigheter runt om i landet i redan befintliga kluster där det finns relevant kunskap, nödvändig infrastruktur osv. Till exempel hade vi gärna sett att den nya Jämställdhetsmyndigheten hade placerats i Umeå.

-Självklart ska hela landet leva, men det vore bättre att stärka den befintliga statliga verksamheten än att betala för flyttlass, säger Britta Lejon, i en kommentar till TT. Britta Lejon menar att det finns brister redan idag, till exempel inom polisen, försvaret, infrastrukturen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. De bristerna behöver åtgärdas först. -Det är bättre att stärka och rusta upp de här statliga verksamheterna genom att anställa fler än att flytta runt redan befintliga jobb.

Vi inom ST ser också att pensionsavgångar och jobbrotation i staten innebär att det behövs många nyanställningar nu och framöver. Vår rapport om Framtidsjobb i staten visar att det kan skapas 142 000 nya jobbchanser i staten till följd av omställning under de närmaste åren. Staten måste vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna nyrekrytera. Att föreslå en ny flyttlasspolitik är inte seriöst, den bygger på politiska önskedrömmar men skapar i själva verket bara massor av oro och oreda. Tyvärr måste dock statligt anställda börja förbereda sig på en av de största utlokaliseringarna på flera decennier, så lyder regeringens besked. Regeringen måste nu ta sitt fulla ansvar. ST kräver att regeringen snarast presenterar en sammanhållen strategi för hur de här utlokaliseringarna ska gå till, vilka myndigheter som är aktuella och när i tid det ska ske är det minsta vi kan begära. För det handlar om väldigt många människor som berörs, inte enbart om dem som arbetar på en statlig myndighet utan också om medföljande, om barn och om familjer. Och inte minst om medborgarna som får räkna med brister i den statliga servicen under en tid och som ytterst får betala för flyttkalaset. Är det verkligen värt det?

Läs mer här om vad ST tycker om regeringens utlokaliseringar av statlig verksamhet: