Fackförbundet ST har under lång tid påpekat behovet av ökad resurstilldelning till högskolesektorn. Vi menar att merparten av de resurser som tillförs sektorn ska vara offentligt finansierade. Det är ett sätt att garantera forskningens frihet och oberoende. Men det är också en väg att ha kvar högskolornas öppenhet och ge medborgarna goda möjligheter till insyn i verksamheten. Mot den bakgrunden var det därför glädjande att lyssna på regeringsförklaringen som presenterades nyligen. Flera av de förslag som ST tidigare framfört finns med där.

Regeringen vill behålla närheten till högskolor och forskning. Det är en fråga som engagerat ST. Det är viktigt att högskolorna är väl spridda över landet. Inte minst för det gör det lättare att börja plugga. Det gäller särskilt de studenter som kommer från så kallade studieovana miljöer.

Regeringen flaggade också för att resurserna till arbetslivsforskningen ska stärkas. Det är ett mycket glädjande besked. Som facklig organisation vet vi att vi behöver än mera kunskap om hur det moderna arbetslivet kan komma att utvecklas. Men vi vet också att det finns ett jättebehov av att finna lösningar på alla de arbetsmiljöproblem som finns på våra arbetsplatser. Därför är det så viktigt med arbetslivsforskning.

Men det bästa i regeringsförklaringen är avsnittet om högskolan och forskningens villkor. Därför väljer jag att citera den biten:

”Aldrig har så många unga sökt sig till en högre utbildning men allt för många möter en stängd dörr samtidigt som den globala konkurrensen tilltar. Antalet högskoleplatser ökas därför i hela landet. Kvaliteten i högskolan ska höjas. Sverige ska vara en ledande forskningsnation. Unga forskares villkor ska förbättras. Forskning ska respekteras som den långsiktiga verksamhet det är och en ny forskningsproposition kommer därför att ha ett tioårigt perspektiv. Andelen kvinnliga professorer ska öka och forskningsanslagen fördelas jämställt. Basanslagen för forskning prioriteras upp”.

I detta stycke ryms det mesta som Fackförbundet ST ihärdigt arbetat för: fler högskoleplatser, unga forskares behov av bättre villkor och mer resurser till basanslagen och inte minst en insikt om att forskning tar tid och därför måste få långsiktiga förutsättningar.