Varför är det viktigt med en stark a-kassa? Skälen är flera både på individbasis och på samhällsnivå. Ett starkt skyddsnät gör att fler vågar testa nya jobb. Det ökar generellt rörligheten på arbetsmarknaden. Och den som blir arbetslös, kanske till följd av strukturomvandling, ska inte behöva vända upp och ner på hela sitt liv och omedelbart hamna i ekonomisk kris. För denne gäller det att kunna lägga allt krut på att aktivt söka och få ett nytt jobb eller att vidareutbilda sig för att börja jobba igen. Det är både rimligt och ekonomiskt lönsamt för samhället att stötta människor när de hamnar i arbetslöshet så att de så smidigt som möjligt kan ta sig tillbaka till arbetslivet igen. Det stärker dynamiken i hela samhällsekonomin och människors tilltro till den generella välfärden.

 

kammaren_debatt_20110413SL_09_2

Nu var det emellertid mycket länge sedan som a-kassan fungerade som en bro, eller som en omställningsförsäkring mellan två jobb, mellan gammalt och nytt, som den är tänkt att vara. Reglerna för att få ersättning har stramats åt i flera omgångar. Personer med vikariat, visstidsanställningar eller andra lösa kopplingar till arbetsmarknaden har svårt att ta sig in i systemet och få någon nytta av försäkringen när de har det trassligt med jobb. Försäkringen kan inte ta hand om den nya, rörliga arbetsmarknaden med allt lösligare anställningsformer. Samtidigt som ersättningsreglerna blivit tuffare har ersättningsnivåerna eroderats. Taket i försäkringen har inte höjts på tretton år. Många saknar nu därför ett tillräckligt ekonomiskt skydd för ekonomiska smällar om de förlorar jobben.

En arbetslös tjänsteman får nu i snitt ut 39 procent av sin tidigare inkomst. Ytterst få personer har 80 procent och bara runt hälften får ersättning överhuvudtaget. Idag får bara var tionde ut 80 procent av sin tidigare lön i ersättning om de blir arbetslösa. Bland TCO-förbundens arbetslösa medlemmar är det över 90 procent av dessa som är underförsäkrade. Sammantaget har försäkringen under en lång följd av år försämrats så kraftigt att den numera är att betrakta som ett grundskydd och inte som en omställningsförsäkring som var tanken. Det har allvarligt skadat legitimiteten och människors tilltro till modellen.

omforsakringen

Om vi menar allvar med att ekonomin i Sverige ska präglas av trygghet i omställningen och att den höga dynamiken gagnar tillväxt och välstånd, då måste a-kassan förbättras. En höjning av a-kassan är alltså inte  bara en plånboksfråga. Idén bakom de svenska socialförsäkringarna, inklusive arbetslöshetsförsäkringen, är inkomstbortfallsprincipen. Många anser att 80 procent av tidigare inkomst kan vara en rimlig ersättningsgrad vid arbetslöshet. Människor har varit beredda att bidra genom att betala skatt mot att de känt sig trygga med att kunna få just en rimlig ersättning om de förlorar jobbet. Detta är vad vi brukar kalla samhällskontraktet mellan medborgare och stat, vilket i sin tur skapar och stärker stödet för den generella välfärden.

Tjänstemannafacken och TCO har länge drivit på för att arbetslöshetsförsäkringen ska restaureras. Det är glädjande att dessa krav, i alla fall delvis, har vunnit gehör bland de folkvalda. Riksdagen har nu beslutat att höja ersättningen från och med idag (7 september 2015). Det innebär att den som tjänar 25 000 kronor i månaden kan få ut 80 procent av lönen från a-kassan under de första 100 dagarna. Idag ligger taket på 18 700 kronor. Gott så och inte en dag för tidigt. Men låt det inte stanna vid detta. Fler steg måste tas för att skapa en väl fungerande omställningsförsäkring värd namnet. En urvattnat arbetslöshetsförsäkring som inte lever upp till människors förväntningar riskerar att allvarligt försvaga stödet för den generella välfärden. Det är en utveckling som vore djupt, djupt olycklig.

Vill du läsa mer om hur arbetslöshetsförsäkringen fungerar ?

http://arbetsloshetskassa.nu/

http://www.iaf.se/

http://www.samorg.org/opinion/Documents/Sa_fungerar_arbetsloshetsforsakringen_april2015.pdf