Forskningsprojektet ”Ska du gå hem redan?” handlar om det sociala trycket på jobbet. Hur skapas gemensamma regler när det gäller arbetstid idag? Forskarna har studerat vilken inställning anställda och chefer har till närvaro på jobbet och de konstaterar att här handlar det om förlegad moral. Än idag hyllas den som kommer tidigt på morgonen – precis som i det gamla industrisamhället då arbetsgivaren ville använda de dyra maskinerna maximalt.

I takt med att kunskapssamhället har utvecklats ökar också (i alla fall i teorin) möjligheterna till att jobba när som helst under dygnets alla timmar. Men fortfarande lever gamla föreställningar kvar. Det är uppenbarligen svårare att förändra arbetsmoral än att bejaka nya tekniska lösningar.

Låt mig ge ett exempel. Det händer att anställda som inte kommer till jobbet förrän efter tio betraktas som smitare – trots att de går hem långt efter alla andra. De får höra gliringar från dem som varit på kontoret sen åtta. ”God morgon! Eller ska vi säga god dag?”

Sådana här normer styr även många chefers attityder till hem- och distansarbete. Idén om förtroendearbetstid har nog inte slagit igenom överallt. Det är den fysiska närvaron som belönas fast det är allmänt känt att människor har olika dygnsrytm. En del kan inte uträtta ett skvatt innan lunch, medan andra är som mest effektiva på morgonen.

Det nya arbetslivet behöver en sjystare moral. I dag förväntas många anställda att ”arbetsleda” sig själva. Det lär sig unga redan på universitetet. Därför är det olyckligt att otidsenliga värderingar ska bestämma när och var man arbetar. Det är väl ändå resultatet som räknas. Eller?