Många av oss har skrivit dem och vi har alla sett dem; uppdateringarna på sociala media om försenade eller inställda tåg. 2016 ankom bara två tredjedelar av persontågen i Sverige till sin slutstation enligt tidtabell. Ett av tio tåg var försenat i fem minuter eller mer.

Känslan av att inte kunna lita på tågen gör att många planerar för en längre restid än vad tidtabellen visar på. Beräkningar som använts för att analysera kostnaderna för tågförseningarna i Mälardalen visar att pendlare planerar för att en genomsnittlig resa ska ta 30 procent mer tid än tidtabellen anger. Transportforskingsgruppen presenterade på uppdrag av Banverket 2007 en rapport som visar att tågförseningarna kostar samhället mellan 1,4 och 2,8 miljarder kronor per år. Cirka 30 procent av dessa kostnader beräknades bero på problem med järnvägens infrastruktur. Sedan 2007 när Transportforskningsgruppen presenterade sin rapport har persontrafiken med järnväg ökat markant samtidigt har punktligheten inte förbättrats. Det innebär att samhällets kostnader för förseningar också har ökat.

Staten har under många år satsat avsevärt mindre på underhåll av infrastrukturen än vad det finns behov av. Det finns därför idag en stor underhållsskuld både vad gäller vägar och järnvägar. För järnvägen uppskattas underhållsskulden vara cirka 36 miljarder kronor.

36 miljarder är ett stort belopp om det ska tas från den vanliga statsbudgeten men ett fullt hanterligt belopp om staten lånar pengar för att bygga bort underhållsskulden. Att finansiera underhållsskulden med lån kan till och med vara samhällsekonomiskt lönsamt. Med dagens ränta på statsskulden skulle statens räntebetalningar öka med runt 200 miljoner kronor men samhällets besparingarna i form av minskade förseningar kan antas vara betydligt större än så. Det är också därför Fackförbundet ST förespråkar att Sverige ska satsa extra på underhåll och kapacitetsökning i infrastrukturen och finansiera satsningen med hjälp av lån istället för att långsamt bygga ut järnvägen och bit för bit försöka komma ikapp med underhållet. Vi tror att det finns stora vinster med att satsa på infrastrukturen även om det innebär en något ökad statsskuld.