Krig och terrordåd leder till att människor tvingas fly från sina hemländer. Många av dessa, bland annat från Syrien, söker sig till Sverige. En hög andel nyanlända är välutbildade och har erfarenhet i yrken där vi har arbetskraftsbrist i Sverige. De är ofta språkkunniga i engelska och arabiska, relativt unga (20-40 år) och kommer till Sverige familjevis. Det innebär att det är ungefär lika många kvinnor som män som söker sig från Syrien till Sverige.

Men det är onödigt svårt för nyanlända att komma in på svensk arbetsmarknad.  Etableringstiden är ofta lång och snårig. Många ger upp hoppet om att få ett jobb och att finna ett jobb som motsvarar den egna kompetensen blir utopiskt. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson har nu bjudit in arbetsmarknadens parter för att diskutera snabbspår in i arbetslivet för nyanlända. Hur tar vi tillvara på den kompetens som nu erbjuds Sverige? Hur kan vi kombinera yrkessvenska med praktik, yrkesvalidering och nätverksskapande på ett smartare, effektivare och snabbare sätt? Hur kan vi som parter underlätta etableringen i arbetslivet? Kan fackförbundens medlemmar vara mentorer? Fackförbundet ST deltog i arbetsmarknadsministerns trepartssamtal tillsammans med bland annat Vision, Lärarförbundet, Kommunal, SSR, Arbetsgivarverket, SKL, Arbetsgivaralliansen och KFO.

Vi inom ST framförde att det finns mängder av anledningar till varför staten ska vara en aktiv part för att fler med utländsk bakgrund ska kunna komma in i sektorn och arbeta där. Sedan tio år tillbaka har andelen anställda med utländsk bakgrund ökat från ungefär tio procent till knappt 16 inom staten. Det är en bra utveckling men den  speglar inte riktigt hur det svenska samhället ser ut idag. Ur ett demokratiperspektiv är det viktigt att staten speglar hur sammansättningen av befolkningen faktiskt ser ut i Sverige. Att det inom statliga myndigheter och verk finns tillgång till interkulturell kompetens blir allt mer väsentligt i dagens mångkulturella Sverige – för att samhället ska fungera och för att medborgarna ska ha ett fortsatt högt förtroende för statsförvaltningen.

Nyanlända med kvalificerad utbildning har kunskaper och kompetens som det svenska samhället, inte minst staten, är i behov av. ST vill gärna bidra till att den här kompetensen bättre tillvaratas inom staten. Vi menar att ett första steg kan vara att införa praktikperioder varvade med specialanpassad svenskundervisning ”SFI för statsförvaltningen” och studier i ämnet svensk statsförvaltning.

Ett mål med praktik eller trainee är att öka utländska akademikers anställningsbarhet och att synliggöra deras kompetens inför den statliga arbetsgivaren. En praktikant ska självfallet inte ägna sig åt myndighetsutövning och fortsatt gäller så klart förtjänst och skicklighet för att arbeta i statlig sektor. Men det mängder av andra uppgifter som nyanlända skulle kunna hjälpa till med; t ex att fungera som brobyggare mellan nyanlända, myndigheter och andra samhälleliga instanser. Andra uppgifter kan vara kunskapsöverföring till myndigheter och statliga tjänstemän, kommunikation och nätverksbyggande.

Sverige står inför en gigantisk utmaning i och med att en stor del av flyktingströmmarna söker sig hit. Men med tanke på vår åldrande befolkning kan vi omsätta detta humankapital till fler arbetade timmar för att säkra upp både tillväxt och välfärd. De som kommer till Sverige nu är unga (70 procent under 40 år) och relativt välutbildade. Hälften har gymnasial utbildning eller högre och nästan var fjärde har mer än 2-årig högskoleutbildning. Antalet kvinnor och män är i stort lika vilket visar att det i stor utsträckning är hela familjer som kommer.
Arbetsmarknadsministern menade, med hänvisning till olika scenarier för försörjningsbördan att Sverige, om vi lyckas, kan bli ett av få länder i som klarar den demografiska utmaningen. Fackförbundet ST står redo att anta utmaningen.