När Postnord för två veckor sedan presenterade sitt resultat för 2016 stod det klart att bolaget gör en förlust på drygt en och en halv miljard kronor. Förlusterna beror till stora delar på den snabba digitalisering av postbefordran som har skett i Danmark där det nu är obligatoriskt för medborgare och företag att ha en digital brevlåda. Som ett resultat av detta har brevvolymerna i Danmark sjunkit med 90 procent sedan millenieskiftet. Bara det senaste året har brevvolymerna i Danmark minskat med 23 procent.

I Sverige pågår också en digitalisering och antalet brev som skickas minskar för varje år om än inte i lika snabb takt som i Danmark. Frågan är om det blir någon skillnad på det nu när regeringen ligger på myndigheterna för att börja använda den digitala brevlådan Mina Meddelanden och Skatteverket lockar med snabbare skatteåterbäring för de som säger nej till papperspost?

De statliga myndigheterna skickar uppskattningsvis cirka 200 miljoner brev varje år till en kostnad av drygt 900 miljoner kronor. Digitaliseringskommissionen har föreslagit att det ska bli obligatoriskt för myndigheterna att gå även till digitala brev och att detta ska kunna vara fullt genomfört 2025. Genom att sluta skicka brev med posten skulle staten spara 1,4 miljarder kronor på tio år enligt Digitaliseringskommissionen, men då har de inte räknat med vilka effekter detta har på sysselsättningen, servicen på landsbygden eller den aktieutdelning som staten får från Postnord. Beräkningarna tar helt enkelt inte hänsyn till de kostnader som omställningen till digital post för med sig och förslaget saknar en analys över vad detta för med sig för konsekvenser för samhällsservicen generellt sett.

Om myndigheter och kommuner helt skulle gå över till att använda digital post så kan det få stora konsekvenser för Postnord. Minst en tiondel av postvolymen skulle försvinna. Om den infrastruktur som staten investerat i för digital post öppnas upp för näringslivet skulle det bli en ännu större förändring.

Digitaliseringen för med sig många möjligheter men de förändringar som digitaliseringen innebär för också med sig utmaningar som måste hanteras. Frågan om att myndigheter ska gå över till digital post har allt för mycket handlat om myndigheternas kostnad för porto, papper och kuvert och inte berört de större samhällsförändringar som det innebär. Det skulle vara värdefullt om regeringen skapade lite utrymme för eftertanke i arbetet med att tvinga myndigheterna att använda Mina Meddelanden. Vad kommer en bred digitalisering av myndigheternas brevutskick att innebära för Postnords möjlighet att erbjuda en samhällsomfattande posttjänst? Hur påverkar det resultatet för Postnord och därmed den utdelning som tidigare använts för att bekosta delar av vår välfärd? Hur kommer annan samhällsservice påverkas om brevbäringen begränsas när det inte finns några brev att dela ut?