Enorma belopp försvinner genom skatte- och kapitalflykt, inte minst från utvecklingsländerna. Afrika förlorar mer i missade skatteintäkter än vad kontinenten totalt får in i bistånd. Det är pengar som skulle kunna användas till att förbättra den offentliga servicen.Men det finns metoder att hejda skatteflykten och att göra en sund skattepolitik till ett verktyg för global utveckling. Det framkom på ett seminarium som Fackförbundet ST anordnade på Skatteverket i Solna den 16 oktober med rubriken ”Skatt och global utveckling – hur hänger det ihop?”

Än så länge är dock undanhållande av skatt ett växande problem. Penny Davies, policyrådgivare på biståndsorganisationen Diakonia, berättade att den samlade kapitalflykten ökar med 10 procent per år.

Som den främsta boven i dramat utpekades de multinationella företagen. De använder sig av en form av intern prissättning för att undvika skatt. Falska fakturor är en annan vanlig metod, enligt Penny Davies. Hon presenterade tre förslag till vad man kan göra åt den stora kapitalflykten. Framför allt handlar det om att öka transparensen. Ett sätt är att företag åläggs att göra en land-för-land-rapportering av sin verksamhet. Då skulle det gå att bedöma vad som är en rimlig skattenivå för landet. Idag görs en aggregerad redovisning. Andra förslag gällde offentlig insyn i vilka som är förmånstagare – alltså de som kammar hem pengarna – och ett ökat informationsutbyte i skattefrågor mellan världens länder.

Från ST:s systerorganisation i Ghana deltog Bernard Adjei som också är aktiv i Ghana Tax Justice Campaign. Han underströk ytterligare bilden av utvecklingsländerna – i synnerhet de afrikanska – som förlorare. – Det är något som har gått snett här. Får Afrika bistånd eller är det Afrika som ger resten av världen bistånd, frågade han och presenterade siffror om hur det ser ut i denna uppochnervända värld: Varje år strömmar 134 miljarder dollar in i Afrika i form av bistånd. Samtidigt försvinner 192 miljarder i uteblivna skatteintäkter. Dessa pengar skulle kunna användas till att höja kvaliteten på den offentliga servicen, sa Bernard Adjei.

Han räknade upp flera negativa effekter som lägre tillväxt och färre jobb, sämre utbyggnad av bostäder och infrastruktur, försämrad säkerhet och en svagare maktutövning. I Ghana har även facket engagerat sig i kampanjen för rättvisa skatter. Skatterna anses som en teknisk fråga, men facket har alltid kämpat för rättvisa och då måste vi trycka på i den här frågan också. Jag vet ingen större orättvisa än att de anställda betalar högre skatt än företagen, sa han.

Seminariets moderator Maud Johansson från Forum Syd påpekade att många utvecklingsländer tävlar med låga skatter för att locka till sig investeringar. Vågar då ett enskilt land som till exempel Ghana ta till krafttag och hjälper det med internationella regler? Bernard Adjei svarade att så länge enskilda multinationella företag har högre ”BNP” än flera afrikanska länder tillsammans så måste det finnas system som sätter press på regeringarna. – Vad är egentligen målet med att ge dessa skatterabatter? Jag är glad att Afrikanska unionen har ställt sig bakom globala lösningar. Det är det som ger effekt, sa han.

Maud Johansson undrade varför Sverige har gått emot regler om ökad transparens på EU-nivå. Ingen representant från vare sig den förra eller den nya regeringen fanns på plats. Penny Davies svarade: – Den förra regeringen var negativ till detta. Inför valet gjorde Diakonia en enkät och då var de flesta partier positiva. Nu har vi en ny regering. Det återstår att se vad som händer.

Bengt Rolfer, Frilansjournalist

Denna text är en kortad version av en längre artikel av Bengt Rolfer.

Seminariet genomfördes med stöd av Europeiska Unionen.