Hjärtklappning, svettningar och känslor av otillräcklighet. Stress benämns ofta i negativa sammanhang, obehagliga känslor uppstår mellan oss och vår omgivning. Visst kan stress också vara en positiv känsla om den innebär hälsosamma utmaningar. Däremot är forskningen överens om att det aldrig är bra om dessa utmaningar pågår under väldigt lång tid och utan återhämtning. Då övergår den positiva stressen till en negativ spiral med stor risk för utmattning och sjukdom.

Många stressiga situationer uppstår i dagens arbetsliv. Det kan handla om otydlig styrning och ledning, otydliga direktiv till medarbetare, knapphändiga resurser ont om tid för att lösa arbetsuppgiften. Arbetsmiljöverket har tips och information om hur arbetsgivare/chefer/fackligt förtroendevalda och skyddsombud kan gå till väga för att förebygga arbetsrelaterad stress.

Sådan, ofta negativ stress behöver hanteras inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är arbetsgivaren som ansvarar för att det genomförs  ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

Det systematiska arbetsmiljö­arbetet kan beskrivas i fyra steg:

  1. Undersök arbetsmiljön.
  2. Bedöm riskerna.
  3. Åtgärda riskerna, skriv en handlingsplan.
  4. Kontrollera att åtgärderna har fungerat.

1. Undersök arbetsmiljön

För att komma åt orsakerna och det som ligger bakom arbets­relaterad stress gäller det att se till så att särskilt påfrestande förhållanden och arbets­uppgifter kommer med i under­sökningen för samtliga arbets­tagare. Det finns många olika sätt att systematiskt undersöka de risker som finns i arbets­miljön. Anpassa sättet till er verksamhet. Ni kan exempelvis samla in uppgifter i sam­verkan genom att föra en dialog om risk­fyllda arbets­förhållanden och arbets­krav i den dagliga verksamheten. Undersökningen kan ske inom ramen för olika typer av mötes­former som:

  • medarbetarsamtal
  • arbetsplatsträffar
  • arbetsgruppsmöten
  • skyddskommittémöten
  • ledningsmöten.

Särskilda enkät­undersökningar där medarbetarna har möjlighet att vara anonyma kan ge värdefulla uppgifter om upplevda brister, till exempel stress, och orsakerna till dessa. För det mesta uppstår obalans och stress genom att flera risker och belastande faktorer samverkar. Det är mer ovanligt att arbetsrelaterad stress beror på ett enstaka förhållande eller en enskild faktor.

Exempel på förhållanden som kan ge upphov till stress är oklara förväntningar på arbetsinsatser, hot och våld, krävande kontakter med klienter, kunder, medborgare och anhöriga, IT-trassel och för stor arbetsmängd och för lite tid. Om detta sätts ihop med faktorer som avsaknad av stöd från chefer och kollegor, otillräcklig kompetens och oklara befogenheter kan det bli riktigt illa. Alla arbetstagare på en arbets­plats utsätts normalt inte för samma stress­relaterade förhållanden. Riskförhållandena kan skilja sig åt mellan yrken, arbets­grupper och funktioner. Det gäller att väga in sådana skillnader vid samman­ställningen av under­sökningens resultat, för att på så vis underlätta att identifiera gemensamma orsaker till stressen och utforma lämpliga åtgärder.

2. Bedöm riskerna

Bedöm hur allvarliga riskerna som identifierats genom undersökningen är. Syftet är att avgöra om åtgärder behövs.

3. Åtgärda riskerna, skriv en handlingsplan

Det är sällan arbetsgivaren/chefen enkelt kan identifiera en lämplig åtgärd. För att vidta rätt åtgärder är det nödvändigt att utreda vilka organisatoriska åtgärder som är lämpliga. Utred och genomför åtgärder i samråd med de arbets­tagare som är berörda. På så vis kan de utformas och anpassas så att rätt åtgärder vidtas och genomförandet bli effektivt.

Åtgärda risker direkt när det är möjligt, och skriv ned vad som gjorts. Om det inte går, gör en handlings­plan som innehåller följande:

  • vilka risker som finns
  • vad som ska göras
  • vem som ska göra det
  • när det ska vara klart.

Om riskbedömningen har visat att det finns många problem är det varken betryggande eller effektivt att lappa och laga på symtom­nivå. Olika typer av individuella åtgärder som syftar till att exempelvis hjälpa arbets­tagarna med stress­hantering fungerar för några, men kommer inte åt det som orsakar och ger upphov till den arbet­srelaterade stressen. Åtgärder som innebär förbättringar för några får inte samtidigt leda till försämringar för andra. För vissa åtgärder kan det krävas beslut på en högre chefs­nivå eller av högsta ledningen.

Exempel på åtgärder för att minska den arbet­srelaterade stressen:

  • tydligare arbetsuppgifter och roller
  • minskad arbetsmängd
  • hjälp med att prioritera arbetet
  • ökad bemanning
  • effektivare arbetsmetoder
  • tid för återhämtning och reflektion
  • utbildningsinsatser
  • förbättrade möjligheter till samarbete

4. Kontrollera att åtgärderna har fungerat

Det är viktigt att kontrollera alla genomförda åtgärder och ta ställning till om åtgärderna räcker eller om det behövs andra eller ytterligare åtgärder. Om de planerade åtgärderna inte blivit genomförda behöver ni ta reda på varför och hitta en fungerande lösning. Justera handlingsplanen vid behov.

Tips och information om förebyggande arbete:

Klicka på länkarna så hittar du mer information om hur vi kan förebygga och undvika stress på arbetsplatsen:

Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4), föreskrifter
Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), föreskrifter
Arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1), föreskrifter
Våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2), föreskrifter

Förebygg arbetsrelaterad stress (ADI 688), broschyr

Kränkande särbehandling och mobbning
Hot och våld