Är full sysselsättning möjlig, eller är det något som vi bara säger för att det låter så bra? Tja, vi kan konstatera att den ekonomiska politiken inte har klarat målet att nå full sysselsättning. Arbetslösheten ligger stenhårt fastfrusen på mellan 8-9 procent och har gjort så länge. Mellan 400 000 till 500 000 personer är arbetslösa, en tredjedel av dessa är långtidsarbetslösa. Tuffast är det för ungdomar som saknar gymnasieutbildning, utomnordiskt födda, äldre, funktionshindrade och för dem som saknar relevant utbildning.

Men det räcker inte med låg arbetslöshet för att vi ska kunna säga att det råder full sysselsättning. För att begreppet full sysselsättning ska vara meningsfullt krävs det också att andelen sysselsatta i befolkningen, den så kallade sysselsättningsgraden, är hög. Ju fler som arbetar, desto bättre blir förutsättningarna att finansiera den offentliga välfärden. Målet bör därför också vara att sysselsättningsgraden ska vara tillräckligt hög för att finansiera en generös offentlig välfärd.

Efter mer än 20 år sedan 1990-talskrisen har vi fortfarande inte lyckats pressa tillbaka arbetslösheten till de nivåer vi hade tidigare. Detta har bidragit till en ökad ojämlikhet, anser vissa forskare och politiker. Sverige behöver en kickstart, en ny politik som förenar full sysselsättning och rättvisa löner med dagens öppna ekonomi. Ja det menar i alla fall LO. Landsorganisationens ekonomer och utredare har jobbat i tre års tid med en rapportserie om svensk ekonomi och arbetsmarknad. Ett syfte är att skapa aktuell debatt och diskussion och då inte enbart med LO-förbundens företrädare, utan även med TCO och Saco. En orsak är att LO-förbunden krymper medlemsmässigt medan de två andra centralorganisationerna växer stadigt. Det behövs helt enkelt en viss samsyn centralorganisationerna emellan för att klara utmaningarna i ett antal breda samhällsfrågor. Det är upptakten till varför LO i veckan bjöd in till en heldag i politikens tecken. På agendan – Hur klarar vi full sysselsättning och vad gör vi åt den ökande ojämlikheten? Hur ska Sverige konkurrera på en global marknad där allt färre personer har traditionella anställningsförhållanden med en arbetsgivare, regelbunden arbetstid och en lön som betalas ut en gång i månaden.

STs förbundsordförande Britta Lejon (som också är vice ordförande i TCO) var inbjuden till en paneldiskussion tillsammans med Torbjörn Johansson, LOs avtalssekreterare, Anders Weihe, Teknikföretagen, Göran Arrius, SACO på temat: ”Rätt lön för jobb och välstånd.” Britta Lejon lyfte bland annat fram att vi nu ser stora förändringar på arbetsmarknaden som kommer att ruska om invanda föreställningar om vad arbetslivet är. Digitaliseringen och robotiseringen innebär att många jobb försvinner. Arbetsmarknaden är internationell, vi konkurrerar globalt om jobben idag, Falun med Bombay, Kuala Lumpur med Manilla och Linköping.

– Inom TCO och tjänstemannarörelsen ser vi två stora bekymmer med lönebildningen – kvinnors löner i förhållande till mäns och att lönedelen av ekonomin har sjunkit under lång tid, konstaterade Britta Lejon. När ojämlikheten ökar minskar samtidigt Sveriges konkurrenskraft.

Panelen var tämligen överens om att Sverige ska ha en arbetsmarknad där utbildning lönar sig. Det måste vara möjligt att kunna göra karriär. Om hur detta löses på bästa sätt rådde lite olika uppfattningar om. Anders Weihe menade att reallönerna ökat kraftigt sedan 1995 och att det har kraftigt försämrat Sveriges konkurrenskraft. Och betonade Weihe, det är en myt att vi i Sverige är så högt utbildade. Vi sackar stadigt efter. Det svenska utbildningsväsendet är i kris. Sverige lider av den stora missmatchningen på arbetsmarknaden. Samtidigt som arbetslösheten är hög har arbetsgivare svårt att finna arbetskraft eftersom den har fel eller gammal utbildning.

-Dagens arbetsmarknadsutbildning har mycket lite att erbjuda tjänstemän, sade Britta Lejon  TCOs medlemmar behöver också stöd i form av utbildningsinsatser, spetsutbildningar, påfyllnadsutbildningar för att stå starkare på arbetsmarknaden. Tjänstemän går inte fria från arbetslöshet och omställning. Men om tjänstemän blir arbetslösa eller varslade finns det nästan ingenting inom arbetsmarknadsutbildningen som passar dem. Här måste det till en ändring.  Arbetsmarknadsutbildning måste mer skräddarsys för att klara framtidens utbildningsbehov, för flera grupper än idag.

Till sist: Nya villkor i arbetslivet och den globaliserade ekonomin ställer nya villkor för lönebildningen, på en vidareutveckling av den svenska modellen. Hur ska den modellen se ut? Ja, nu följer en remissrunda på LOs rapport där LO-förbunden får säga sitt. Men också som LOs ordförande Karl-Petter Thorwaldsson ungefär uttryckte det: Kongressrapporten är ett viktigt bidrag till diskussionen om hur Sverige åter kan bli ett land med full sysselsättning och om hur den solidariska lönepolitiken kan moderniseras. Många välkomnas att delta i den diskussionen.

FAKTA
LOs utredningsarbete inom projektet Full sysselsättning och solidarisk lönepolitik har pågått under tre år och innefattar bland annat 24 underlagsrapporter, såväl från LOs egna ekonomer och utredare som från externa forskare. Utredningens slutsatser ska slutligen fastställas av LOs kongress 2016.