Beslutsvägarna i EU är ofta långa och krångliga och diskussionen om nya upphandlingsregler har pågått i många år, redan 2011 skrev ST ett yttrande över EU kommissionens grönbok om offentlig upphandling. Att parlamentet nu fattat beslut om nya upphandlingsdirektiv är en delseger.

Att direktiven skulle komma och se ut som de gör, är ingen överraskning för någon eftersom man redan i månader var varit överens om direktiven mellan kommissionen, ministerrådet och parlamentets utskott.

Nästa steg för att vi ska få nya upphandlingsregler i Sverige är implementeringen av direktiven. Redan i september 2012 tillsatte regeringen en utredning om genomförande av ett då icke-existerande direktiv.

I svensk debatt om upphandlingsregler har ofta politiska argument klätts i juridisk argumentation eller EU-dimridåer att det inte är möjligt att ställa krav på schyssta villkor, arbetsmiljö eller liknande med hänvisning till EU:s upphandlingsregler. Egentligen har det inte handlat om begränsningar satta av EU-regler utan hur vi i Sverige valt att genomföra och i viss mån överimplementerat EU-direktiven.

Nu har vi nya upphandlingsregler på plats i EU och ska genomföra dessa i Sverige. Enligt EU-direktiven ska upphandlingar styras av ”ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet” och inte bara lägsta pris, större fokus kommer att kunna läggas på kvalité. miljöhänsyn och sociala krav. Dessutom ska medlemsstaterna se till att det vid upphandling går att ställa krav att arbetsrättsliga regler enligt lag och kollektivavtal följs, med andra ord att det kan att bli möjligt att ställa krav på kollektivavtal vid offentlig upphandling.

ST fortsätter att bevaka upphandlingsfrågorna och den svenska implementeringen, där vi behöver bevaka att det handlingsutrymme som ges i EU-direktiven för att kunna genomföra schyssta upphandlingar i Sverige genomförs.