Den fria marknaden är bra på mycket. Men marknadskrafter ska inte tillåtas skapa ett monopol för att kontrollera våra elektroniska identiteter och våra möjligheter att kommunicera och ta del av offentliga tjänster på nätet. Infrastrukturen för verifiering av våra identiteter med e-legitimationer bör vara ett statligt ansvar. Ingen skulle drömma om att låta Swedbank, SEB och Nordea utfärda våra pass eller bestämma vad som får stoppas i vårt brevinkast. Varför ska de då ges förtroendet att utfärda våra digitala id-handlingar, särskilt som de inte verkar kunna hålla fingrarna i styr?

Det är bra att regeringen nu verkar ha insett att den behöver agera för att styra upp frågan om e-legitimationer. Men det går inte att köra på i de gamla hjulspåren med privat utfärdade e-legitimationer. Staten måste ta ett större ansvar.

För två veckor sedan drog regeringen E-legitimationsnämnden ordentligt i örat och gav dem i uppdrag att göra det jobb som de enligt sin instruktion redan ska göra, se till att det finns en e-legitimationslösning som medborgarna kan använda för att identifiera sig mot myndigheternas olika e-tjänster. Detta följdes upp med att regeringen förra veckan bytte ut ordföranden och flera andra ledamöter i E-legitimationsnämnden. Ett tydligare tecken på misstroende går knappast att ge även om nämnden förnekar att besluten ska ses som ett misstroende och regeringen tonar ner händelserna. E-legitimationsnämnden skulle dock behöva få mer tid än de fyra månader de nu får att lösa problemen. Hur ska E-legitimationsnämndens nya ledning på fyra månader kunna reda upp de problem som fått växa till sig under nämndens dryga femåriga historia?

Lägg till detta att Skatteverket i förra veckan stängde av Sunet, universitetens och högskolornas organisation för it- och datatjänster, från Mina Meddelanden, den tjänst för säker e-post som Skatteverket fått i uppdrag av regeringen att ansvara för. En konsekvens av avstängningen är att det nu inte längre kommer att vara möjligt att göra hela ansökan till högskoleutbildning på nätet eftersom universitet och högskolor nu behöver återgå till att skicka brev istället för att skicka e-post via Mina Meddelanden.

Bakgrunden till avstängningen av Sunet är märklig. Efter påtryckningar från Swedbank har Skatteverket ändrat reglerna för vilken typ av meddelanden som får skickas inom Mina Meddelanden. Att Swedbank överhuvudtaget har möjlighet att utöva påtryckningar på staten för att få till begränsningar av vilka meddelanden som får skickas till våra säkra elektroniska brevlådor beror på att Swedbank är en del i det bankkonsortium som ansvarar för att ge ut dagens e-legitimationer och att staten gärna vill ha med dem i den nya lösningen för e-legitimationer som är tänkt att lanseras nästa år. Det Swedbank stört sig på är att Sunet använder Mina Meddelanden för att skicka lösenord till studenter och forskare så att de kan logga in på universitetens olika e-tjänster.

Avstängningen av Sunet visar på svagheten både i dagens lösning för e-legitimationer och den lösning som planeras för framtiden där privata aktörer ansvarar för att utfärda e-legitimationer. Vi har idag, i princip, ett privat monopol för e-legitimationer och även om det bland arkitekterna bakom framtidens e-legitimation finns förhoppningar om att detta ska förändras är sannolikheten för detta väldigt liten. Att ge privata aktörer ansvar för en så grundläggande infrastruktur som e-legitimationer innebär ett reellt hot för vår informations- och yttrandefrihet när bankerna som ansvarar för infrastrukturen kräver att staten ska förbjuda vissa typer av meddelanden. Vem skulle komma på tanken att förbjuda universiteten, eller någon annan, att skicka vilka brev de vill med vanlig post? Ändå är det just detta som nu sker vad gäller vår e-post.

Frågan om e-legitimationer borde intressera fler, framförallt bland våra beslutsfattare. Elektroniska identiteter och legitimering handlar inte bara om hur vi får tillgång till olika myndighetstjänster på nätet, den handlar också om skyddet av vår personliga integritet och om vad vi kan och får kommunicera om på internet, något som den senaste tidens händelser har visat på ett tydligt sätt.