Sverige får en ny postlag den 1 april? Vad kommer den att innebära? Och vilka förändringar kommer medborgarna att möta? Det var frågor som STs avdelning PostNord ställde vid dagens välbesökta medlemsseminarium:

Magnus Kolsjö, till vardags utredare på ST modererade den namnkunniga panelen. Medverkade gjorde Teresia Dissel, avdelningsordförande för ST inom PostNord, Teres Lindberg (S) riksdagsledamot Trafikutskottet, Erik Ottosson (M) riksdagsledamot Trafikutskottet, STs ordförande Britta Lejon och Håkan Ericsson, VD och koncernchef PostNord.

Ny postlag innebär att kravet på övernattleverans upphör

Seminariet bjöd på livliga diskussioner kring PostNords ställning som samhällsbärande posttjänstleverantör och om de utmaningar som bolaget står inför nu och i framtiden. Vilken service kan medborgarna förvänta sig? Vilka krav kan de ställa på en säker postleverans av hög kvalitet och till ett rimligt pris. Konkurrensen från Kinaimport och andra leverantörer är stor.

När den nya postlagen träder i kraft den 1 april sker en stor förändring. Den innebär att posttjänstleverantörer inte längre behöver leverera över natt. Tvådagarsbefordran blir istället ett nytt krav. Många kommer att tycka att det är en klar försämring. Vad är skälet till detta? Först och främst driver samhällsutvecklingen på med ett ändrat brevbeteende. Digitaliseringen innebär att allt fler skickar brev och fakturor elektroniskt via mejl och allt fler myndigheter kommunicerar med medborgare via en elektronisk brevlåda. Allt färre skickar post på traditionellt sätt.

ST anser dock att det är beklagligt att den nya lagen luckrar upp kravet på övernattsbefordran. ST menar att det finns andra sätt att åtgärda effektivitetbehovet i förhållande till kostnaderna för att leverera post.

Prisregleringen var en annan het fråga under seminariet. Utifrån lagstiftarens perspektiv ska försändelser kunna ske till och från medborgaren på ett effektivt sätt. Politiken vill kunna upprätthålla infrastrukturen oaktat vem som utför uppdraget.

Håkan Ericsson, VD och koncernchef PostNord, pekade på att konkurrensutsättningen i grunden är bra men att den måste ske på lika villkor. Britta Lejon argumenterade för att utgångspunkten ska vara att alla aktörer på postmarknaden är med och betalar för hela kostnaden för samhällsuppdraget.

Erik Ottosson (M) menade att ett sätt är att aktörerna på marknaden borde kunna fungera som kravställare i en branschsamverkan. Ottosson var tydlig med att lägga till att han då inte menar kartellbildning. Teres Lindberg (S) replikerar att det snarare handlar om att se över hela infrastrukturen eftersom det fysiska brevet sannolikt är på utdöende.

Vad hände med riksdagsbeslutet om boxar i flerfamiljshus?

Moderatorn Magnus Kolsjö undrade vad som hände med beslutet om att införa fastighetsboxar? Det är ju en viktig arbetsmiljöfråga för brevbärarna. Teres Lindberg svarade att det i grunden är en kostnadsfråga. Vem ska egentligen ta kostnaden? Kostnadsbilden är än så länge väldigt otydlig.

Hur såg panelen på regleringar kring cabotagereglerna? Det är ju ett bekymmer att utländska åkerier reser in i Sverige för att utföra transporter. Dessa åkerier bryter mot regelverket för gränsöverskridande transporter. De bryter också mot EUs utstationeringsdirektiv. Till viss del anlitar PostNord dessa åkerier.

Håkan Ericsson svarar att PostNord visserligen anlitar dessa åkerier men i mycket liten del. Bara en  procent av postens hela transportservice utgörs av cabotage och att bolaget har etiska krav i verksamheten.

Vad händer med PostNord i framtiden?

-Mycket kommer handla om valmöjligheter, säger Håkan Ericsson. Mottagaren kommer kunna ställa krav på hur ofta leveranser ska ske och i vilket format.

Här kan du läsa om vad ST tycker om en ny postlag.