Det har nog inte undgått någon att EUs asylsystem slutgiltigt havererade förra hösten när vi såg människor vandra längs tågrälsar och motorvägar i Europa på jakt efter en tryggare framtid, samtidigt som fler och fler länder återinförde gränskontroller och ID-krav. Fortfarande sitter ca 160 000 människor i förvar i Grekland, flyktingar EU lovat att omfördela men som inget medlemsland velat ta på sig ansvaret för. Nu ligger ett nytt förslag på EUs bord med ambitionen skapa ett gemensamt regelverk och bättre fördelning mellan länderna.

”Gör om gör rätt – EUs asylsystem måste förändras” sa Cecilia Wikström, EU-parlamentariker (L) igår på Europahusets samtal om kommissionens förslag till ny asylpolitik. Och om det är många eniga, både en majoritet av medlemsländerna och många civilsamhällesorganisationer.  En samordnad politik på området skulle betyda att en asylsökande har rätt till en rättsäker prövning och samma möjligheter att få stanna oavsett vilket EU-land hen befinner sig i. Enligt kommissionens förslag skulle sedan flyktingar som beviljas uppehållstillstånd placeras i de olika EU-länderna utifrån en solidarisk fördelning baserad på ländernas befolkningsmängd och BNP.

Så långt allt gott, men den som önskat sig en anständig politik i EU som respekterar människors rätt att söka skydd från krig och förföljelse lär få vänta. Förslaget verkar ha som främsta syfte att begränsa möjligheterna att söka asyl och genom bindande förordningar sätts maxtak för hur generösa villkor enskilda medlemsländer får ha. Sverige kan bland annat tvingas permanenta politiken med tillfälliga uppehållstillstånd. Detta har regeringen sagt sig vilja ändra på när förslaget behandlas av EUs ministrar – ”Det måste finnas utrymme för medlemsländer att vid behov ha mer generösa regler än andra länder” menar Migrationsminister Morgan Johansson (S).

Flera organisationer kritiserar också förslaget för att sätta asylsökandes grundläggande rättigheter ur spel. Bland annat ska EU, innan man ens tittar på asylansökan avgöra om personen kommer från ett så kallat säkert tredje land. Det innebär att om den sökande till exempel rest från Turkiet så kommer man att föras tillbaka dit oavsett ursprungsland eller individuella asylskäl. Förslagen innebär också en ökad användning av så kallade ”snabbprocesser” utan juridiskt biträde. Detta äventyrar rättssäkerheten och blir särskilt problematiskt för sårbara grupper som HBTQ-flyktingar, tortyroffer och offer för sexuellt våld.

Kommissionens förslag har lagts fram i EU-parlamentet och ministerrådet och någon gång mot slutet av nästa år förväntar man sig att förhandlingarna är klara.  Även om det skulle finnas mycket att vinna på ett gemensamt ansvarstagande inom EU är frågan om förutsättningarna finns för ett harmoniserat system som också tar hänsyn till flyktingens rättigheter. Som det ser ut nu riskerar EU-kommissionens förslag att bli en bricka i det spel som gör människor på flykt till syndabockar och där det medlemsland som vill minst sätter villkoren.