Den pågående konflikten inom spårtrafikens avtalsområde väcker tankar om kollektivavtal, anställningstrygghet och politikers ansvar för upphandlingar. Reaktionerna från parterna på arbetsmarknaden är starka, strejken är inne på sin tredje vecka och läget verkar fortsatt svårt.

Vi inom ST har inte sagt upp vårt centrala spårtrafiksavtal och har sett möjliga lösningar vid förhandlingsbordet. Betyder detta att vi är emot Sekos krav och strejkaktioner? Betyder det att vi accepterar missbruk av deltider och timanställningar? Givetvis inte! Världen är inte svart eller vit, arbetsrättsliga frågor har inte bara ett svar och det är inte så enkelt som att bara vara för eller emot. Speciellt inte när det gäller så komplexa frågor som den oroande utvecklingen mot allt fler otrygga anställningar och deltider som slår rot i branscher där heltid och fasta jobb alltid varit norm.

På Veolia har ST ett starkt och erfaret lokalfack som har förhandlat för att rädda kvar heltider och via utökat inflytande vid schemaläggning ser sig kunna stävja en utveckling mot fler otrygga anställningar. Vi stöttar och är stolta över vår lokala fackliga förening och samtidigt har vi respekt för att vår medpart, Seko, inte landat lösningar de ser som acceptabla.

Respekten för att fackförbund kämpar för trygga anställningar på olika sätt, med olika medel och olika lösningsförslag måste ses som en tillgång inte ett motsattsförhållande. Tillsammans påverkar vi arbetsgivare och arbetsgivarorganisationer på olika fronter, men med siktet inställt på samma långsiktiga mål.

Inom ST känner vi en oro när vi under en konflikt vi förhåller oss neutrala till, har medlemmar och förtroendevalda som känner ett obehag över att infinna sig på sin arbetsplats. Detta är oacceptabelt! Arbetsmiljön påverkas negativt för våra medlemmar och det tar fokus från vår gemensamma motpart och utmaningarna med att skapa trygga heltidsjobb som ger våra medlemmar god försörjning och högre livskvalité som resultat.