Idag är det Arbetsmiljöriksdagen 2017 som handlar om ett inkluderande arbetsliv. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson inleder med att hylla kraften i #Metoo. Unga människor, särskilt unga kvinnor har fått nog. De ställer sig upp och vittnar om sexuella trakasserier, negativ särbehandling och kränkningar som sker på svenska arbetsplatser 2017. En del berättar om att de får penisbilder skickade i internposten. Hur kan detta tillåtas ske i ett av världens mest jämställda länder?

-Använd kraften i #Metoo för att stoppa kränkningar och trakasserier på arbetsplatser, säger Ylva Johansson.

Det är bra att berättelser om sexuella trakasserier, tölpiga och brottsliga beteenden kommer upp till ytan. Då kan vi göra något åt det. Vi vet också att en femtedel av alla anställda mår psykiskt dåligt att gå till jobbet. Och det är unga kvinnor som mår allra sämst. Det visar Jobbhälsobarometern, en årlig undersökning som genomförs av Sveriges företagshälsor.

”Det vi ser i materialet är att det finns skillnader mellan män och kvinnor kring hur de upplever sin arbetsmiljö och hur de känner inför att gå till jobbet.” Det säger Peter Munck af Rosenschöld, vd för Sveriges Företagshälsor.

Att må dåligt av att gå till jobbet hänger ihop med en rad omständigheter. Att inte bli sedd, inte blir respekterad eller lyssnad på. Stress och litet inflytande över sin arbetsmiljö. Att vara visstidsanställd, timanställd eller bli inmessad via mobilen till jobbet gör att man hamnar i beroendeställning och inte vågar säga ifrån.

Att sedan dessutom gå omkring och vara rädd för att kanske bli kränkt, flinad åt, eller mobbad spär ju så klart på det dåliga måendet. Så vad ska göras? Ett sätt är skapa ordentliga anställningar och stävja missbruket med onödiga visstidsanställningar och sträva efter fasta jobb. Ett annat är att jobba med arbetsmiljön.

Arbetsgivaren är alltid ansvarig för att åtgärda brister i arbetsmiljön. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete gäller för alla arbetsgivare.  Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten för att förebygga olyckor och ohälsa. En rad undersökningar visar att ett systematiskt arbetsmiljöarbete ökar trivseln på arbetsplatsen, ökar tilliten att berätta om brister i arbetsmiljön eller om kränkningar har förekommit. Ingen arbetsgivare vill att anställda ska må dåligt på arbetsplatsen, men också arbetsgivare kan känna sig villrådiga. Ett viktigt verktyg att använda är att använda Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4).

Föreskrifterna ger rättsliga förutsättningar för att ställa krav i syfte att förebygga stress, skadliga arbetstider och kränkningar.

Så här använder du vägledningen:

  • Använd vägledningen för att inbjuda till dialog på arbetsplatsen. Se till att skapa trygghet så att medarbetare vågar och vill berätta om hur de upplever sin arbetsmiljö. När brister kommer upp till ytan går det att göra någonting åt problemen.
  • Föreskrifterna är bindande. Arbetsgivaren är skyldig att åtgärda brister.
  • Föreskrifterna  (AFS 2015:4) är utfärdade med stöd av Arbetsmiljölagen och är bindande.
  • Arbetsmiljöverket har dessutom gett tolkningshjälp i form av allmänna råd och en vägledning. Det är rekommendationer som anger hur man kan eller bör handla i ett visst hänseende och kan vara till hjälp i det praktiska arbetet med föreskrifterna.
  • Det är också viktigt att komma ihåg att vägledningen är ett komplement till Arbetsmiljöverkets egna kommentarer till föreskrifterna, som helst bör läsas parallellt med vägledningen.

Och låt oss som sagt använda kraften i #Metoo för att skapa ett gott arbetsliv där vi trivs och respekterar varandra. Det är helt oacceptabelt att en enda människa kränks, hånas eller utsätts för sexuella trakasserier på sin arbetsplats.

Fakta:

  • Årets rapport från Sveriges företagshälsor fokuserar på psykisk ohälsa i arbetslivet. De drygt 10.000 intervjuerna bekräftar den fortsatta ökningen av upplevda psykiska obehag inför jobbet. 99,9 procent av respondenterna svarade på frågan om ifall de mått psykiskt dåligt av att gå till jobbet, och hur ofta.
  • Bland kvinnor 55-65 år känner 20 procent psykiskt obehag inför jobbet någon gång i månaden eller mer.
  • När det gäller olika yrken så är hotell- restaurangbranschen, utbildning och vård och omsorg de sektorer där flest anställda upplever psykiskt obehag inför jobbet.