Jag har under lång tid hävdat att den lösning för ny svensk e-legitimation som E-legitimationsnämnden har utarbetat är feltänkt. Den har innehållit flera allvarliga säkerhetsbrister, den har kritiserats för att vara svår att använda och ha bristande tillgänglighet och den har fortsatt ge marknaden ett allt för stort inflytande över hur infrastrukturen för säkert informationsutbyte mellan myndigheter och medborgare ska fungera. Det sistnämnd blev extra tydligt när Swedbank som utfärdare av e-legitimationer genom påtryckningar fick Skatteverket att stänga av Sunet från Mina Meddelanden.

Men i slutet av förra veckan kom beskedet att E-legitimationsnämnden tar bort annonsen om att delta i valfrihetssystemet för Svensk e-legitimation. Nu inleds arbetet med en ny förstudie och nya idéer ska tas fram för hur framtidens e-legitimation ska fungera. Det är bra att E-legitimationsnämnden nu avslutar ett projekt som har visat sig inte fungera men hade nämnden varit mer lyhörd hade denna omsvängning kunnat göras mycket tidigare och sparat skattebetalarna stora pengar. ST krävde för över ett år sedan att E-legitimationsnämnden och regeringen skulle tänka om men även innan dess hade skarp kritik framkommit från flera stora myndigheter.

När E-legitimationsnämnden nu söker nya lösningar är det dags att lägga planerna på ett valfrihetssystem eller andra upphandlade lösningar på hyllan. Sverige behöver en statlig e-legitimation. Det är inte rimligt att ge privata aktörer ansvar för en så grundläggande infrastruktur som e-legitimationer. Elektroniska identiteter och legitimering handlar inte bara om hur vi får tillgång till olika myndighetstjänster på nätet, den handlar också om skyddet av vår personliga integritet och möjligheterna att kommunicera säkert på internet.